Lika solklar som titeln på detta inlägg var de långsamma timmarna av terminens sista laboration. Applicera vad man lär sig i all ära, det är grymt givande. Men denna termin har jag haft för många laborationskurser, är nu laborations- och raportskrivningsutbränd. Det skulle kunna jämföras med kontorsråttans musarm, alltså inget livshotande.
’Sofie, nu får du ge dig’
sa min kropp i morse när väckarklockan ringde. Det här har varit den hetsigaste terminen sen jag började plugga.
’Jullovet är inställt i år’
sa CSN och bestämde att våra tentor ska flyttas till andra och tredje veckan i januari. Studenterna är av olika åsikt om hur vida detta är bra eller dåligt. Jag tycker det är fullkomligt värdelöst, som att just ställa in jullovet.
Istället för att tenta av och lägga höstens kurser bakom sig när man åker hem till sin älskade familj kommer vi nu gå omkring med osynliga tunga hattar av modellering och simulerings system, bildbehandlingsalgoritmer och andra invecklade saker som inte alls borde beblandas med Kalle Anka och Julskinka.
Riktigt så hemskt är det inte, men jag tror på att få skriva tentor medan man har lektioner, föreläsningar och laborationer färskt i huvudet. Inte vänta en månad bara för att terminen måste vara ett visst antal veckor enligt CSN.
Inte nog med att jullovet ställs in, man kan inte heller ge bort speciellt flashiga julklappar när man har CSN som sponsor. Nu finns det dessutom bara dammråttor kvar på hyllorna i butikerna.
Min kära släkt kommer aldrig bli av med ’ärade gud i höjden detta har jag gjort i slöjden’-konceptet, oavsett hur många år sen det var jag faktiskt hade slöjd. Min favorit är fotopresenter, det är personligt och risken för att någon ska ha gjort/köpt samma sak som dig går mot minus oändligheten (alltså väldigt liten).
Det går även att göra sin egen version av det trendiga konceptet ’ge bort en upplevelse’ genom att ge bort sig själv för en dag eller två. Min lillasyster är fashonistan i familjen, hon fyllde 20 i somars. Jag och Ida stod som frågetecken på NK och förskte hitta en present. Vi gav upp och gav bort oss själva samt en festivalbiljett istället (klippet längst ner).
Kvalitetstid med nära och kära samt roliga upplevelser, kan det bli bättre? SvD håller med mig. CSN-sponsorn blir dessutom glad när man sprider ut kostnaderna under året. Alla vinner!
Typiskt bra är annars att ge bort en åsna i Afrika eller liknande. Det finns en uppsjö av organisationer som erbjuder olika alternativ. Många delar av världen behöver pengarna bättre än att vi ska hetsa runt, ‘inte hitta något bra’ och i slutändan köpa dammråttor till varandra. Mitt hjärta bankar lite extra för Filippinerna och ön Malapascua där vi var för exakt ett år sen. När jag tittar på bilder av förstörelsen känns det absurt och fruktansvärt orättvist. Jävla tyfon!
I morgon tänkte jag skriva om ”Vad händer sen?” som är månadens tema.
Stay Tuned!
Peace, Love & Lusselelle
/Sof
Ps. CSN, jag gillar dig egentligen!
0 Comments