Del 10 – Att förändra den ojämställda ingenjörsbranschen

Detta inlägg är en del av en serie inlägg som baseras på kandidatarbetet Den ojämställda ingenjörsbranschen skriven av sex Chalmersstudenter

Hej på er! Förra inlägget var väldigt uppskattat av er och jag tycker det är så kul när ni delar inlägg och bloggen i era sociala kanaler. Senast vi hördes berättade jag om utbildningens påverkan i grundskolan. I vår rapport tittade vi inte på gymnasiet utan nu dyker vi istället direkt in i högskolor och universitet. Då du faktiskt väljer en framtid som ingenjör och inte bara det vida begreppet teknik.

Ojämställdheten mellan ingenjörsprogram

Ett återkommande ämne är indelningen mjuk och hård teknik och vad som anses kvinnligt och manligt, vilket även är aktuellt här. Det är nämligen så att kvinnor tenderar att i högre grad välja program inom kemi, biologi och miljö framför mer tekniktunga program som maskin-, elektro- och datateknik. Detta återfinns i statistiken. Vi valde att använda Chalmers som exempel vilket vi ansåg var representativt även för andra tekniska högskolor runt om i landet.

Diagram över andelen kvinnor i årskurs ett år 2018 på Chalmers tekniska högskola (källa: Chalmers klick).

Som ni ser i diagrammet skiljer sig andelen kvinnor på det populäraste programmet stort från andelen kvinnor på det minst populära. Från nästan 80% kvinnor till knappt 10% kvinnor, medan det generella snittet ligger på drygt 30% kvinnor. Att det är så stor skillnad är problematiskt eftersom det generella snittet kan visa att det är på god väg att bli jämställt medan det inte alls ser ut så i verkligheten. En viktig tanke att ha med sig.

Vad är lösningen?

Eftersom det är ett problem som växt fram under en längre tid så krävs det genomgående förändringar för att en lösning ska nås. Förändringar av läroplan och utbildningars innehåll, inställning hos lärare och andra anställda och även omgivningen. Små punktinsatser har genomförts genom åren utan att ge några långsiktiga resultat. Låt oss gå igenom några förslag på förändringar som Mills, Ayre och Gill (2010) föreslår:

– Könsneutral läroplan

Trots att vi förmodligen kommit lång väg sedan 2010 så finns det säkert några lärare kvar, i alla fall vad jag själv har upplevt, som har outtalade förkunskapskrav på studenter. Exempelvis kan de utgå från, när de tar fram kursmaterial och krav, att studenterna ska ha goda datakunskaper, känna till allt om bilmotorer och andra elektriska komponenters uppbyggnad. Men det är ju snarare fritidsintressen än vad som lärs ut i grundskolan.

– Förändring av skolans organisation

De menar även på att ett organisatoriska strategier måste vara mer inkluderande och att ett synligt ledarskap finns i alla nivåer. Detta för att visa att ansvaret ligger på alla och inte bara kvinnliga anställda. Helt enkelt att alla samarbetar. Vilket är viktigt eftersom vissa lärare kanske inte själva har resurser eller intresse av att se till att deras kurser är uppdaterade efter läroplanen.

– Nya synsätt

Idag finns det många krav på de som vill börja studera till ingenjör, allt från behörighet till betygsnivåer. Vi behöver möjliggöra så att fler personer utan tidigare teknisk bakgrund får möjlighet att studera. Tekniskt basår är ett superbra exempel på det som vi borde lyfta fram mer. Andra bra exempel är program som bred ingång och Chalmers nya satsning tracks som är mer tvärvetenskapliga. Men det är hela tiden en svår balansgång för högskolor att stödja kvinnor till studier och att slutföra dem utan att peka ut kvinnor som en utsatt grupp.

(Foto: Emilia Jiménez-Bergmark, Bredda Bilden)

Varför har det inte skett någon drastisk skillnad?

Trots att andelen kvinnor sakta men säkert ökar så har det fortfarande inte skett någon drastisk förändring. Detta kan bero på att många av våra större högskolor har ett väletablerat varumärke. De förlitar sig på tradition och att deras namn gör att studenter söker och lägger därmed inte så stort fokus på deras kommunikation. Eftersom de fyller alla sina platser så har de tidigare inte lagt så större vikt vid att andelen kvinnor är låg. Dessutom tenderar de att inte vilja göra så stora förändringar i risk av att misslyckas och skada varumärket. Mindre högskolor å andra sidan är det tvärtom eftersom organisationen är mindre blir den även mer lättrörlig. Eftersom de dessutom har ett lägre söktryck så lägger de större ansträngning på sin marknadsföring.

Nu har vi tagit oss igenom en del problem och förslag på förändringar som kan göras på högskolor. Självklart finns det mer att läsa och om du är intresserad av detta så rekommenderar jag boken Gender Inclusive Engineering Education som Mills, Ayre och Gill har skrivit. Vore superkul att höra ifall ni känner igen er i något av detta? Antingen genom att kommentera här eller på vår Instagram klick.

Källförteckning:

  • Mills, J., Ayre, M., & Gill, J. (2010). Gender Inclusive Engineering Education. Routledge, New York.

0 Comments

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *