Del 8 – Att förändra den ojämställda ingenjörsbranschen

Detta inlägg är en del av en serie inlägg som baseras på kandidatarbetet Den ojämställda ingenjörsbranschen skriven av sex Chalmersstudenter.

Innan har jag tagit upp vad fördomar och stereotyper åstadkommer i vuxen ålder och nu ska vi titta på hur de påverkar oss redan i tidig ålder. Under kommande blogginlägg tar jag upp perspektivet Uppväxt och utbildning som också är det sista perspektivet. Innan vi går in på det vill jag ge en liten disclaimer om hur vi valde att hantera biologiska skillnader i vårt arbete. Som jag nämnde i del 3 så utgick vi ifrån att det inte finns några biologiska skillnader. Alltså att barn föds med samma utgångspunkt. Vilket kan bli lite rörigt i detta perspektiv eftersom det däremot uppstår sociala skillnader mellan könen under uppväxten efter hur de blir behandlade. Ha med er detta i läsningen. Nu kör vi!

Redan i spädbarnsåldern

Ottemo lyfter olika forskare som menar att vi redan under första åren påverkas olika beroende på vilken närhet spädbarnet får av sin mamma. Skillnaderna märks senare i livet där de som fått mer närhet och identifikation, oftare kvinnor, resonerar kring etiska frågor med fokus på relationer och sammanhang. De som inte fått lika mycket närhet, oftare män, resonerar mer principiellt och rationalistiskt. Detta påverkar sedan teknikintresset senare i livet.

Vem får vilka leksaker?

Under 90-talet var datorn en het pryl bland barn och ungdomar. Thompson lyfter en studie som visar att på den tiden gav föräldrarna oftare datorer till killar i present och familjernas datorer placerades allt som oftast i deras rum. I de familjer där det inte fanns några killar så var det större chans att föräldrarna uppmuntrade tjejers teknikintresse. Även fast det har blivit bättre idag så finns det fortfarande leksaker som är ”könade”. Ett viktigt resonemang att ha med sig såhär i jultider!

(Foto: Jonathan Borba från Unsplash)

Yttre påverkan

Inte helt förvånande så påverkas vi också till stor del av vår omgivning och de fördomar som finns i den. Jag har ju nämnt lite om familjens påverkan, men även skolan och dess personal har en påverkan sett till deras attityd och bemötande av elever. Dessutom har vi kompisar, både tjejer och killar. Tjejer tenderar att döma ut andra tjejers teknikintresse medan killar snarare har en generell ”grabbig arrogans”. På toppen av detta har vi hela samhället med kultur och sociala mönster. Om alla dessa påverkansfaktorer finns och är negativa eller neutrala så är det inte särskilt konstigt att tjejer inte blir så motiverade att söka sig till en teknisk framtid.

(Foto: Alexis Brown från Unsplash)

Detta var allt för idag. Ha en fin helg och tredje advent så hörs vi framöver!

Källförteckning:

  • Ottemo, A. (2015). Kön, kropp, begär och teknik: passion och instrumentalitet på två tekniska högskoleprogram. (Doktorsavhandling). Göteborgs Universitet, Göteborg.

0 Comments

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.