Hejsan, hejsan! Hur är det med er?

Herre jesus vad tiden bara flyger fram nu. Det känns som att det var nyår igår och jag fyllde femton för typ två månader sedan. (Ja, även ni som inte är speciellt intresserade av matte förstår att den kalkylen inte riktigt går ihop..)

 

Nog snackat om min ålder. Här sitter jag i min lilla lägenhet och försöker komma någon vart med mina studier. Just nu läser jag fyra kurser samtidigt, då jag av någon oförklarlig anledning lider av någon form av hatkärlek till att ha mycket att stå i. Utöver Biomaterial 1 och Fotokemi som ingår i mitt program fick jag även för mig att pytsa in Elektrokemi och en Filosofikurs. Det är ingenting jag ångrar, men jag har inte mycket tid över för att rulla tummarna. Filosofikursen är dessutom schemalagd om kvällarna och därför passar det utmärkt att få avsluta några skoldagar i veckan med att få filosofera loss. Kursen bär även det tilltalade namnet “God och dålig vetenskap”, vilket jag vill hävda är ett oerhört aktuellt ämne som borde få mer utrymme i den offentliga debatten.

Någonting jag upplevt under min utbildning hittills är att filosofi och tankar kring etik och moral inte vävs in tillräckligt i de tekniska och vetenskapliga utbildningarna i dag. Jag har talat med andra ingenjörer och personer i min omgivning med naturvetenskaplig utbildning som även de verkar vara av samma åsikt.

Filosofi är mer än bara luddiga resonemang om livet och dess mening, och i den kurs jag läser nu belyser man filosofins roll inom de mest empiriska och naturvetenskapligt sterila sammanhang. Vi befinner oss i en ständigt accelererande fas av teknikutveckling, där vi i vissa situationer riskerar att göra saker för att det är möjligt och inte nödvändigtvis moraliskt eller etiskt försvarbart. Det beror i många fall på det faktum att lagar och regler i dag haltar efter forskningen, och av den anledningen tror jag att det är än viktigare nu är förr, att de vetenskapsmän och ingenjörer som ansvarar för utvecklandet av experiment och produkter är medvetna om de moraliska och etiska dilemman som varje ny innovation kan medföra.

 

Under vår senaste föreläsning talade vi om uttrycket “vetenskapligt bevis” och även den vetenskapliga metodens historia med avseende på hypotesprövning; alltså formulerandet av ett påstående som sedan genom experiment kan dementeras eller bekräftas. Det är oerhört intressant hur allt vi tror oss veta om världen idag egentligen bara är en stor samling hypoteser som ännu inte motbevisats. Att hävda att det finns någonting som är vetenskapligt bevisat är alltså inte helt korrekt, utan vi borde egentligen formulera det på så vis att det ännu inte är vetenskapligt motbevisat. Detta faktum är någonting som är oerhört viktigt att ha i åtanke när vi idag tampas med olika sanningshalter gällande allt ifrån kosttillskott & brottsstatistik till miljöproblem. Någonting som bekymrar mig särskilt är att åsikter ofta ställs mot fakta i dagens debatter, vilket i praktiken inte borde vara tillåtet.  Det är även av den anledningen jag vill hävda att vi labbråttor, ingenjörer och tekniknördar inte enbart borde utbildas till att praktisera god vetenskap, utan även lära oss att förmedla god vetenskap. Allt för att vi som människor i största möjliga mån ska kunna sluta upp kring en världsbild som i största möjliga utsträckning stämmer överens med det vi ännu inte vetenskapligt motbevisat.

 

Nej, nu ska jag återgå till mina studier.. Här får ni en snygg bild på mig som jag skickade till min syster för ett tag sedan. (Det är ju insidan som räknas.. )

 


0 Comments

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *