[one_half]Förra veckan berättade jag om att jag klarat av ett nytt mål. Jag har börjat lära mig att vara lite latare utan att tankarna om allt jag borde göra pushar på mig. Jätteskönt. Jag kom in i en lugn studietakt, kände ingen stress och kunde tillåta mig att ta sovmorgon om jag kände för det.

Jag vet inte riktigt vad som hänt idag men jag vaknade i alla fall med en press och en röst inom mig som sa nu ska du allt sätta fart och få så mycket gjort som möjligt. Upp och plugga! hela dagen, ingen rast!”

Som tur är så känner jag ju igen den här välbekanta rösten. Den har funnits i mig en väldigt lång tid. Jag älskar den sidan av mig själv, att kunna sätta en massa järn i elden och elda på en hel del under en lång tid. Men det är nu som jag börjar lära mig att sätta stopp för den sidan också, annars kommer jag bli fast som pyroman över mitt egent liv.

Så vad har jag gjort idag? Jag har rebellerat! Snozat i sängen, avnjutit en lång frukost och nu när klockan tickar över 10 och jag ser hur minutrarna passerar (hjälp klockan är snart 11, hela dagen kommer ha gått och du kommer inte fått något gjort idag Greta. Du gör inget av ditt liv) så sitter jag relativt lugnt i soffan och lyssnar på julmusik (vilket gör mig sjukt lugn) och så låter jag tankarna få skrika på bäst dom vill.

Jag älskar att få saker gjorda. Att pricka av att göra listor och känna lugnet i sinnet när allt är klart.
Hemma behöver jag en organiserad och lugn miljö (hemma hos mig har allt sin egen plats) och jag blir galen ibland om saker ligger på fel ställe. Jag tappar liksom kontrollen av inte veta vart saker ligger eller (nu när min pojkvän flyttat in) hur länge dom ska ligga på “fel” ställe!?

Min stackars pojkvän har fått se mig irriterad otaliga gånger. Vi har haft flyttkaos i flera veckor nu och även om jag helst skulle vilja fixa alla hans saker bara för att vara klar så inser jag att jag måste lära mig att leva i ett “kaos” som inte är orsakat av mig. Jag måste lära mig att släppa på den här kontrollen jag tror jag kan skapa över mitt eget liv.

Det är på grund av kontrollbehovet dom här pushande tankarna kommer upp. Så mitt mål idag blir att bara låta tankarna finnas där medans jag försöker finna julefrid och pluggro samtidigt som jag försöker överrösta de stressande tanken med “Jag kommer vara nöjd oavsett vad jag lyckas med idag“[/one_half]