Visst känns det alltid lite konstigt att komma hem till sitt gamla barndomshem igen? Att bo ihop med sina föräldrar när man är van vid att ta hand om sig själv och har skapat sig sina egna vanor?

För mig var det fyra år sedan jag bodde hos mina föräldrar sist, men den här sommaren är det alltså dags igen. Det är toppen att jag kan bo i huset eftersom jag ska jobba i Göteborg, men jag kan inte fly undan känslan att livet här hör till det förflutna. Alla människor runt omkring har fortfarande sin vardag här, men jag själv har min någon annanstans.

Student

En glad student den 1 juni 2011. Nu var det ett tag sedan…

Jag måste erkänna att jag redan saknar Lund, skolan och min roomie, men å andra sidan finns det en rad fördelar med att bo här också. Som att mina föräldrar är trevliga att umgås med(!), att jag inte behöver ta mig längre än till trädgården för att sola och bada(!), att västkusten är fin på sommaren(!) och att det faktiskt kommer att finnas några kära vänner i krokarna(!). Äntligen kan man träffas lite oftare än en gång i halvåret.

Och så ska det förstås bli riktigt, riktigt kul att börja jobba! Vilket ju är anledningen till att jag är här. Nu är det bara några dagar kvar!

Johanna


2 Comments

Exjobbstänk · juni 11, 2015 at 11:27 f m

[…] har gått på sommarlov nu, t.ex. Johanna och Jessika. Själv har jag fastnat i exjobbet och väntar på eftermiddagens möte med min […]

Från illiterat till datasmart · juni 14, 2015 at 8:32 f m

[…] nu när jag åter äter min frukostgröt vid samma bord såg jag en morgon tidningen ligga där igen. Den här gången plockade jag upp den och började […]

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.