Nu sitter jag återigen på bussen. Denna älskade och hatade buss. Kroppen är fortfarande lite stel efter att ha stigit upp 05.00. Internetuppkopplingen på bussen fungerar inte och jag är fortfarande sugen på en kopp kaffe. Det blev visst lite negativa tankar här… Samtidigt vet jag att jag har nästan en timme av ostörd gör-vad-du-vill tid framför mig. Under de mörka vintermånaderna brukar den här tiden användas till att sova. Nu används den till Womengineer, Ingenjörer utan gränser och lite sista minuten plugg inför tentan. Att ha en timmes resväg (enkel väg) till skolan är inte alltid roligt men med rätt inställning så går det.  Därför vill jag återigen slå ett slag för pendlingen. Ingen ska behöva tacka nej till en plats på skolan för att man inte hittar ett boende! Om några månader kommer trycket minska och köpoängen har samlats på hög.

buss

Mia


0 Comments

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.