fadder

Idag har en student från TU München hört av sig till mig. Hon heter Julia och är min fadder. Hon är två år yngre och går en årskurs högre upp. Jag insåg just att Julia kommer att vara färdig civilingenjör när hon är 22 år, vilket jag är … nu.

I vilket fall som helst blev jag positivt överraskad av att bli kontaktad av en fadder. Någon som kan introducera mig till livet i München, hjälpa till med praktiska saker vid universitetet och som kanske till och med möter upp mig på flygplatsen! Någon som märker sina mail med “Greetings from Munich :)” och avslutar dem med “Just tell me if there is anything else I can help you with!”.

Liknande hände när jag skulle börja plugga på LTH för två år sedan. Strax efter att antagningsbeskeden hade skickats ut ringde en fadder från LTH upp mig. Visserligen kunde hon inte nå mig på en gång, för den sommaren jobbade jag i Norge och hade bytt ut mitt svenska sim-kort mot ett norskt, men på något vänster lyckades hon få tag på numret till min pappa och på den vägen kom vi i kontakt ändå.

Jag tycker att det är en väldigt bra service som universiteten erbjuder, det här med fadderverksamhet. Det förekommer nog på de flesta tekniska högskolor runtom i landet. Både faddrar inom programmet och internationella faddrar för utbytesstudenter. Och visst är det roligt att sedan själv få vara fadder! Vem vill inte lära känna nya människor, få chansen att vara en förebild och kunna vara till hjälp för andra? Göra att man känner sig lite mindre vilsen och kanske framförallt försäkra om att det finns någon där som väntar på en.

Johanna


3 Comments

Tove · juli 25, 2014 at 4:09 e m

Faddrar är underbara!

Mia · juli 26, 2014 at 4:02 f m

Ja vi hade också faddrar som ringde upp oss på Ltu :)

Vad göra när man inte kan sova? · juli 30, 2014 at 12:24 e m

[…] ner i väskan. Jag hade ju ändå tänkt försöka hinna repetera lite oregelbundna verb inför höstens studier. Så fick det helt enkelt […]

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.