Som bekant är det ju Alla hjärtans dag idag, en högtid väl värd att fira. I och för sig tycker jag nog de flesta högtiderna är värda att fira, och dessutom massor annat roligt i livet däremellan. Men detta inlägg kommer inte, trots rubrikens tvetydighet och trots att jag för tillfället gör mitt exjobb inom medicinteknik, handla om fysiska hjärtan med blodkärl och pulsåder och sånt.

Min tidigaste minne från Alla hjärtans dag måste varit när jag var sju eller åtta år gammal. Jag var kär i en kille i min klass och hade åkt hela vägen in till Norrköping (6 mil är långt för en sjuåring så jag antar att jag fick skjuts av mina föräldrar) för att köpa en chokladros som var täckt av två olika sorters papper, så att själva rosen var röd och skaftet grönt. Varför jag fick för mig att köpa en chokladros istället för en vanlig ros minns jag inte. Kanske tyckte jag att den stack mindre eller att det lättare skulle gå att dölja doften från alla nyfikna klasskamrater.

På själva dagen åkte jag hem till honom efter skolan för att överlämna rosen och hur det nu var så blev det nog inte som jag hade tänkt mig. Rosen ledde inte vidare till varken en kram eller ett förhållande som skulle varat i cirka två dagar. Och tur var väl det när det dessutom visade sig att han var allergisk mot choklad…

Åren efter det höll jag mig safe genom att köpa chokladhjärtan till mina kompisar istället, och med tiden har jag inte bara bibehållit denna tradition utan även insett att det finns hur mycket roliga kakor och bullar i hjärtform som går att baka denna dagen till ära!

Så ikväll är det bakkalas i vårt hus, med vänner, popcorn, romantisk film och tio sorters små kakor. Alla hjärtformade såklart. Och det känns som att det finns all anledning att fira.

/ Hannah

hjärtan


0 Comments

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.