Jag har aldrig varit den personen som bara har en förebild. Istället försöker jag att hitta så många personer som möjligt att inspireras av. Äldre och yngre. Kvinnor och män. Ja, ju mer olika mina källor till inspiration är desto bättre. Gemensamt för de allra flesta jag inspireras av är att de på något sätt ifrågasätter företeelser i vårt samhälle och/eller vågar att ta sig an utmaningar av olika slag. Som en del av Womengineer-bloggarnas temavecka om förebilder tänkte jag därför berätta om några av de mest inspirerande personerna jag känner till!
I februari detta år drabbades ännu en amerikansk skola av en skolskjutning. Vad som såg ut att bli ytterligare en i mängden av alla dessa fruktansvärda händelser blev, med facit i hand, en vändpunkt. De amerikanska vapenlagarna är fortfarande desamma som innan denna dag i februari, men tack vare en grupp tonåringar med Emma González i spetsen har protesterna blivit allt mer högljudda och kanske, kanske leder detta till en förändring i samhället. Tack vare hennes engagemang har en fråga, som tidigare verkat vara omöjlig att förändra, gått till att bli lite mer förändringsbar.
En annan kvinna som förändrat något är Birgitta Ohlsson. Jag är, och har så länge jag kan minnas, varit en så kallad “Duktig flicka”. Detta epitet var något jag länge skämdes över. Inte för att jag inte gillade det som det förde med sig (alltså bra skolresultat), utan för att det var något som mina fellow jämnåriga såg ned på. Våren 2017 förändrades min syn på detta efter att ha läst Birgittas fantastiska bok “Duktiga Flickors Revansch”. Något som jag tidigare sett på och skämts över blev plötsligt något fint. Denna bok har varit otroligt viktig eftersom att den bidrar till att förändra hur vi tänker. Att kunna bryta ett tankemönster med ord är otroligt mäktigt och därför är Birgitta en av mina förebilder!
Sist men inte minst vill jag tipsa om Fredrika Ek. “Vem är det?” tänker ni. Jo, det ska jag berätta för er. För ett tag sedan blev jag tipsad om Instagramkontot @thebikeramble som Fredrika ligger bakom och jag fascinerades direkt av hennes historia. Våren 2015 tog hon sitt pick och pack, ja så mycket som får plats på en cykel, och begav sig ut på en Jorden-runtresa. På cykel. Jag upprepar. PÅ CYKEL. 1040 dagar, 45 länder och över 51 000 kilometer senare var hon tillbaka i Sverige där hennes resa hade börjat. Syftet med cykelturen? Att samla in pengar till ändamålet Kvinnors rättigheter. Jag blir så otroligt imponerad och inspirerad av hennes mot och vilja. En dag ska jag också göra något för att uppmärksamma någon av mina hjärtefrågor. Vem vet, kanske blir det en cykeltur runt Jorden för att uppmärksamma jämställdheten inom den svenska ingenjörskåren?
Detta inlägg är en del av Womengineers temavecka på temat “Min förebild”. Håll utkik under veckan för mer på detta tema!
0 Comments