Cathrines väg till civilingenjörsutbildningen

”Det jag tycker är ballast med Riskhantering är den mängd med liv som man räddar indirekt, genom att fokusera på proaktiv samhällsberedskap istället för reaktiva åtgärder”

Jag har alltid varit en väldigt ambitiös person med framåtanda. Jag har alltid lagt ner 110% i det jag tar mig an och velat testa mina vingar inom olika områden för att utmana och utveckla mig själv. Dessutom är jag en person som tycker om att tänka utanför boxen, som vill hitta smarta lösningar på problem eller optimeringar. Jag tror att det är dessa egenskaper hos mig som till slut fick mig att välja en civilingenjörsutbildning.

Jag växte som sagt upp i Täby, utanför Stockholm. I högstadiet gick jag i Vallatorpsskolan och skulle säga att jag hade ganska lätt för de olika ämnena. Jag hade höga betyg och tyckte det var kul att plugga. Eftersom jag alltid har haft skinn på näsan och velat förespråka hög ambition tyckte jag nog att jag var klassens coolaste brud, trots att de som gick och tjuvrökte under rasten nog inte tyckte det. Under högstadiet tyckte jag att textanalyser på Svenskalektionerna och språkkurserna var extra kul, men jag var inte säker på vad jag ville bli i framtiden. Det pendlade mellan alltifrån lärare till arkitekt och frisör.

Just därför valde jag att läsa vidare på Naturvetenskapsprogrammet på Viktor Rydberg Gymnasium. Under min gymnasietid hann jag spendera ett år som utbytesstudent i USA, vilket var bland den bästa upplevelsen jag haft. Jag fick leva livet som en amerikansk tonåring och allt det innebär. Jag fick lära mig att stå på egna ben och möta kulturkrockar. Jag fick ta del av att leva i en annan familj, vilket var en fantastisk upplevelse. Under min tid i USA hade jag fritt fram att läsa vilka kurser jag ville, så jag fokuserade extra mycket på just språk. Jag läste både spanska, kinesiska och Creative Writing. Jag läste inga naturämnen när jag var borta, dock hade jag möjligheten att läsa CAD, vilket var riktigt kul.

Jag upptäckte dock att jag saknade att läsa just kemi och biologi, vilket naturligt förklarar varför jag valde att ansöka till just Kemiteknikprogrammet när jag väl skulle välja högskola. Kemiteknik var dock inte mitt första val, jag valde Industriell Ekonomi på LTH och Arkitekt på LTH innan, men jag var inställd på att jag inte skulle komma in på dessa utbildningar.

Bild tagen från www.ksek.se

I slutändan är jag väldigt glad att det blev just Kemiteknik. Anledningen till att jag valde att läsa vidare i första taget var för att de flesta av mina vänner också valde att läsa vidare direkt efter gymnasiet och många valde just civilingenjörsutbildningar. Lotten föll på Lunds Tekniska Högskola, eftersom jag spenderat varje sommar i Skåne sedan jag var liten, samt att jag ville komma till en stor studentstad med många möjligheter att engagera sig.

Inför år 2 i Lund valde jag att byta kurs och börja på Bioteknikprogrammet istället, vilket är grannprogrammet till Kemiteknik, men vi läser mer biokemi och genteknik, och mindre energiberäkningar och materialkemi. Jag var inställd på att välja Livsmedel som specialisering för att kunna utveckla mer miljövänligt producerade livsmedel och alternativ kost. 


Under denna period blev jag även väldigt engagerad inom studentlivet som medlem i styrelsen på Kemi- och Biotekniksektionen. Det var på denna väg jag fick kontakt med sektionsmedlemmar som gick några årskurser över mig, vilket också introducerade mig till specialiseringen inom Riskhantering, som ligger på sektionen för Väg och Vatten. Riskhanteringsprogrammet attraherade mig eftersom jag tyckte statistikkursen och kursen inom industriell ekonomi, som jag hade läst tidigare, var extra intressanta. Vi hade även genomfört mindre riskanalyser inför varje labb vi skulle genomföra på Bioteknikprogrammet, vilket jag tyckte var extra roligt. Därav kändes Riskhantering som rätt program för mig, vilket det verkligen varit. Under min tid på Riskhantering har jag haft möjligheten att lära mig mer om samhällsrisker vid fysisk planering, processrisker inom olika industrier, gränsskiktet mellan människa och teknik, krisberedskap, utvecklingsproblematik, samt hur lagar som till exempel Miljöbalken och Plan- och Bygglagen samspelar med samhällets olika risker.

Exempel på samhällsrisker är transport av farligt gods via tåg eller lastbilar, lastning och lossning vid bensinstationer, eller lagring av olika farliga ämnen. Det är essentiellt att dessa risker utvärderas och planeras noggrant, det kan rädda liv. Många risker kan också uppstå när människor interagerar med tekniken. Det är väsentligt att tekniken är lättförstådd så att en verksamhet kan rulla på så smidigt som möjligt. I vissa kritiska verksamheter kan det även vara skillnad på liv och död, som till exempel inom flygsektorn. Om autopiloten larmar, men piloten förstår inte varför det larmar och hur hen ska agera, finns det en risk att flygplanet störtar.

Om en naturkatastrof skulle uppstå eller om något annat oförutsett händer är det viktigt med beredskapsplaner. Detta är därför ännu viktigare i områden som är extra utsatta. Exempel på spännande områden att kolla vidare på är hur hus i hårt jordbävningsdrabbade områden kan konstrueras så de inte faller under jordskalven, hur man kan planera grönområden och banker så att områden som är hårt drabbade av översvämningar lättare kan hantera dessa, eller planera för hur människor ska kunna fly ett område och hållas i säkerhet när något väl inträffar. Riskhantering är väldigt brett och det finns många spännande saker att kolla vidare på och utveckla. Det finns många möjligheter inom denna bransch, vilket jag tycker är extra roligt.

Mina år i Lund har dock varit så mycket mer än studier. Jag har haft extremt kul som engagerad inom bland annat styrelse, näringslivsutskott och nollningen. Jag har träffat vänner för livet och utbildningen har öppnat många möjligheter jag annars inte skulle haft. Just nu sitter jag liksom i Kazakstan. Hur ballt är inte det!?

………………………………………………………………………………………………………………

Cathrine Klingspor
Mastersstudent i Riskhantering 
LTH



 

Kommentera