Nobelpris och biologiska klockor

Området jag har valt att specialisera mig inom kallas på fint språk för life science. Sammanfattningsvis handlar det om att förstå livet från ett molekylärt perspektiv – för om man är riktigt krass är livet bara en massa biologiska och kemiska processer. Något jag tycker är väldigt intressant med detta område är att det i de flesta fall går att koppla avancerad kemi och biologi till konkreta fall som allmänheten faktiskt kan förstå utan att vara experter inom något av dessa ämnen. Även om alla kanske inte intresseras av de molekylära mekanismerna brukar de allra flesta kunna koppla processserna till något i sin vardag!

Life science är alltså ganska enkelt att förklara på en populärvetenskaplig nivå. Ni som har hängt med i min blogg sedan dess begynnelse (alltså januri 2015) känner nog igen att jag gillar den sortens vetenskap som förklarar ganska vardagliga fenomen. Jag har tidigare skrivit om hur man rättfärdigar sitt chokladberoende, varför sommarregn luktar just sommarregn och om varför man  blir smartare av att träna. Det senaste fenomenet som fångat mitt intresse är (lägligt nog) upptäckten som resulterde i årets Nobelpris i medicin/fysiologi.

På söndag tilldelas tre forskare detta pris för deras upptäckt om hur växter, djur och människor optimerar sin fysiologi för att förbereda sig för dygnets olika faser. Vad studierna har visat är att det finns proteiner i våra kroppar som nattetid förekommer i höga nivåer och i lägre nivåer på dagtid. Dessa proteinnivåer har beskrivits som ett självreglerande urverk i våra celler – en självgående klocka inom oss, i varenda cell. Denna klocka används sedan för att anpassa och förbereda oss för dygnets olika faser genom att styra funktioner som sömn, nivå av olika hormoner, vår kroppstemperatur men även ämnesomsättning.

Och hur kan man koppla detta till sin vardag? Bland annat har forskning kunnat visa att kroppen behåller sin rytm i flera dagar när vi rör oss mellan olika tidszoner. Något de flesta känner igen från att resa. Man har också kunnat se att det finns samband som visar att dygnsrytmen påverkar vår hälsa.  Något som gör denna upptäckt extra intressant är den debatt som alltid uppstår när vi går från sommartid till vintertid (eller vice versa).  Kritiker till denna omställning har bland annat menat på att det tar dagar för kroppen att hitta tillbaka till sin rytm.

Det ska bli intressant att följa hur denna debatt utvecklar sig när det är dags för att ställa om nästa gång. Att en upptäckt, som styrker att vi påverkas negativt av detta, har belönats med ett nobelpris tycker i alla fall jag är ett starkt argument för att vi kanske förlorar mer än vad vi vinner på det?

1 kommentar

Kommentera