Att jag skulle bli ingenjör var absolut ingen självklarhet. Ordet teknik har länge varit ett ganska så skrämmande ord för mig och jag har aldrig sett mig själv som en särskilt teknisk person.

Hej Kristina! Du är bloggaren bakom With License to Lab. Vad var det som gjorde att du ville blogga för Womengineer?

Det var lite av en slump som Womengineer kom in i mitt liv. Ett blogginlägg som fångade mitt intresse dök upp i min Facebookfeed och jag gick in på hemsidan. När jag hade läst på lite hade jag en helt annan bild av hur verkligheten ser ut. Det var först då jag insåg hur skev könsfördelningen är bland svenska ingenjörer. Programmen på min sektion, kemi- och bioteknik, är rätt jämnt fördelade (vissa år är det tillochmed fler kvinnliga än manliga studenter som är antagna) så det var Womengineer som öppnade mina ögon!

En annan faktor som fick mig att vilja vara med i Womengineer var att jag ville vara med och visa vad en ingenjör är. Det är ju en väldigt diffus yrkestitel och jag tror att det finns de som väljer bort yrket just på grund av denna lite vaga beskrivning. Jag själv har flera ingenjörer i min släkt och det var först när jag hade tagit studenten (och skulle börja fundera på vad jag ville göra med mitt liv) som jag förstod att de var just ingenjörer. Den insikten har nog också bidragit till att jag valt att engagera mig – för om jag som ändå har haft ingenjörer i min närhet under hela min uppväxt inte fattade vad en ingenjör gör, hur ska de som inte har det förstå vad en ingenjör gör?

Att det blev just blogg beror främst på att jag så länge som jag kan minnas har tyckt om att skriva. När jag var yngre funderade jag ett tag på att bli journalist! Bloggandet är dessutom en bra kanal för att att inspirera svenska högstadie- och gymnasietjejer att vilja bli ingenjörer eftersom att jag i mina blogginlägg både kan visa på hur livet som ingenjörsstudent kan vara men också genom att skriva argumenterande texter om varför alla borde bli ingenjörer!

Jag insåg dock ganska snabbt att jag som ingenjör på ett företag som utvecklar läkemedel kan hjälpa många fler personer, men också att jag hade blivit en fruktansvärd läkare eftersom att jag ryser av bara tanken på att se blod

Du har snart gått klart din civilingenjörsutbildning i bioteknik. Hurra! Vad var det som drog dig till den från början?
Att jag skulle bli ingenjör var absolut ingen självklarhet. Ordet teknik har länge varit ett ganska så skrämmande ord för mig och jag har aldrig sett mig själv som en särskilt teknisk person. Under gymnasiet fick jag upp ögonen för kemi och framförallt för den kemin (och till viss mån biologin) som beskriver hur olika mekanismer i våra kroppar fungerar.

Under mitt sabbatsår insåg jag att jag ville ha ett yrke där jag får möjligheten att hjälpa andra människor. Jag funderade en kort period på läkaryrket, mycket på grund av mitt intresse för kroppens olika molekylära mekanismer. Jag insåg dock ganska snabbt att jag som ingenjör på ett företag som utvecklar läkemedel kan hjälpa många fler personer (även om man inte får den patientkontakt som en läkare får), men också att jag hade blivit en fruktansvärd läkare eftersom att jag ryser av bara tanken på att se blod.

Detta slutade med att jag våren 2013 sökte kemiteknikprogrammet på LTH, men insåg ganska snabbt att den kemin som det programmet täckte inte riktigt matchade mina intressen. Inför höstterminen 2014 bytte jag därför till bioteknikprogrammet vilket med facit i hand har visat sig att vara en fullträff!

Berätta lite om programmet!
Om man gör en Wikipedia-sökning på ordet bioteknik får man upp förklaringen ”Bioteknik är en kombination av biologi och teknik som i första hand innebär att använda celler eller komponenter från celler (såsom enzymer eller DNA) i tekniska tillämpningar”. Jag tycker att denna mening sammanfattar bioteknik väldigt bra! Bioteknik är allt ifrån storskalig odling av jästceller som kan producera bränslen, till design av antikroppar (proteiner som är en del av immunförsvaret) som kan användas som läkemedel för behandling av bland annat cancer.

Under utbildningen får man lära sig om hur man designar sin produktionsprocess för att exempelvis jästcellerna ska kunna växa och producera målprodukten med så högt utbyte som möjligt, men vi har också lärt oss massor om biokemiska processer i kroppen och hur man på molekylär nivå designar proteiner för att de ska få önskvärda egenskaper! Sen innehåller bioteknikprogrammet, precis som andra ingenjörsprogram, kurser inom matematik, statistik och ekonomi just för att man ska få den breda kompetens som ingenjörer förväntas att ha.

Hur känns det att snart vara färdig civilingenjör?
Det är med lite skräckblandad förtjusning jag tänker på den dagen jag presenterar mitt examensarbete (och förhoppningsvis får det godkänt). Självklart ska det bli jätteroligt att få börja tillämpa allt jag lärt mig under de här åren, men det är förstås också lite läskigt att lämna livet som student eftersom att jag har gått i skolan pretty much hela livet.

På lite längre sikt drömmer jag om att komma på någon jättesmart metod för antingen diagnosticering eller behandling av någon kvinnosjukdom och att denna metod kan mynna ut i möjligheten att starta ett företag

I din blogg har du skrivit några inlägg om att du som många andra kvinnor lider av Endometrios. Har detta inneburit någon utmaning för dina studier?
I det stora hela har endometriosen inte påverkat studierna jättemycket. Under mitt första år missade jag en tenta på grund av sjukdomen (mycket på grund av att min tentapluggsplan var rätt dålig och inte hade utrymme för ett par tentapluggsfria dagar) och det har väl hänt att jag har behövt skippa några föreläsningar för att det inte har gått.

Diagnosen har inte bara medfört negativa saker. Jag har alltid varit en person som mår bra av att planera och inte riktigt gillat när saker inte blir som jag tänkt mig, men i och med att endometriosen ibland är mindre pålitlig har jag blivit tryggare i att hantera alla möjliga situationer som avviker från den ursprungliga planen!

Idag jobbar du även som Quality Control Engineer på BioInvent International AB. Spännande, berätta lite om företaget och vad denna roll innebär!
BioInvent är ett läkemedelsföretag här i Lund som främst fokuserar på att hitta och utveckla antikroppsbaserade läkemedel mot cancer, men företaget jobbar även med produktion av sådana läkemedel.

Eftersom att de läkemedel som produceras ska komma i kontakt med patienter ställs det olika krav på produktionsmiljön, det material som används i produktionen och den slutgiltiga produkten. Det jag gör är bland annat att genomföra olika kontroller för att se att exempelvis produktionsmiljön uppfyller de renrumskrav som finns, men också att det material och de kemikalier som ska användas för produktionen är godkända. Företaget är inte jättestort vilket gör att jag har fått se väldigt mycket olika delar av verksamheten vilket har varit väldigt lärorikt!

Vad drömmer du om att göra i framtiden?
Jag hoppas på att få möjligheten att doktorera inom något immunteknologiskt område efter examen. Mina erfarenheter med endometriosen har öppnat upp mina ögon för olika kvinnosjukdomar, så det optimala vore förstås att hitta ett projekt där jag kan forska på någon kvinnosjukdom ur ett immunteknologiskt perspektiv!

På lite längre sikt drömmer jag om att komma på någon jättesmart metod för antingen diagnosticering eller behandling av någon kvinnosjukdom och att denna metod kan mynna ut i möjligheten att starta ett företag. Och så skulle jag vilja bo och jobba utomlands under en period i mitt liv. Det vore ballt!

Finns det någon film, bok, podd eller liknande som du vill tipsa om?
En bok som jag tycker att alla borde läsa är Birgitta Ohlssons bok Duktiga Flickors Revansch!

Sen såg jag även dokumentären om Lady Gaga, Gaga: Five Foot Two, och blev otroligt inspirerad av hennes förmåga att stå upp för sig själv och sina feministiska värderingar i en bransch som, enligt mitt intryck, styrs främst av män. I dokumentären fick man även se hur hon kämpar med fibromyalgi och jag blev otroligt peppad av att se att hon har kunnat nå sina mål ”trots” sitt tillstånd!

Till sist, finns det någon kvinnlig förebild i ditt liv?
Ja, jättemånga! Båda mina mostrar har varit stora inspirationskällor när jag skulle klura ut vad jag ville göra med mitt liv eftersom att de vidgade min uppfattning av vad teknik är. Sedan inspireras jag otroligt mycket av Maria Strømme och Birgitta Ohlsson. Om man får välja en fiktiv förebild vill jag även lyfta Hermione Granger! (Alla Harry Potter-fans vet ju att de inte hade haft en chans mot Voldemort utan Hermione)

Tack så mycket Kristina för din medverkan!

[Intervjun skapades den 10 oktober 2017]


0 Comments

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *