Gästbloggaren : Neda Farhand

nada
fotograf: Erik Öhrn

Även om jag inte var helt säker på hur bilden av en ”typisk” IT-ingenjör såg ut, så kändes det som att det i varje fall inte var en bild på mig.

Plötsligt omkullvältes ett decennium av planer av ett beslut som fattades på ett par dagar.

Det var inte uppenbart förrän några månader innan valet. I slutändan vann den där rösten längst bak i huvudet; den som funnits med hela tiden, som ständigt insisterat på att utforska. Den ville plocka isär fjärrkontrollen, datorn, cellerna, sladdarna – och se hur de såg ut på insidan. Först då skulle törsten vara släckt.

Men, tillbaka några år först.

Jag har alltid varit intresserad utav naturvetenskap. En utav favoritgrenarna var molekylärbiologi, även när jag inte visste vad det kallades än. Hemma fanns det gott om böcker i ämnet, och en stark förebild som mer än gärna tog med hennes frågvisa femåring till labbet. Den andra favoritgrenen var matematik. Det var alltså inte helt oväntat när jag, trots musikinriktning på högstadiet, valde naturvetenskaplig inriktning på gymnasiet.

Såklart fanns det annat i livet, också. Viola, piano, schack, dans, elevkårsstyrelsen – precis sådär lagom mycket att veckans dagar räckte till.

Att lära sig nya ämnen, förfina nya färdigheter… Vad ska man egentligen göra när man vill det omöjliga? Att lära sig om allt?

2014. Månader innan jag skulle ta studenten. Att bli ingenjör, särskilt med inriktning på mjukvara, fanns inte ens på kartan. Gå på mässor och öppet hus kunde jag göra, även om jag trodde att jag redan bestämt mig. Det var på Chalmers jag upptäckte det. Jag minns hur det plötsligt slog mig när jag, efter att ha utforskat markplan, gick upp till andra våningen i kårhuset och såg en spelkonsol, en skärm, och ett VR-headset (vilket på den tiden var det allra senaste). Det var ett kandidatarbete som demonstrerades, och de som gjort det gick på Informationstekniksprogrammet. De hade, på tre år, fått den kunskap de behövde för att nu ge mig möjligheten att i 360 grader virtuellt jagas av ett monster i ett övergivet rymdskepp.

Fascination, följt utav frustration. Visst förstod jag att det var ”kod” bakom, men jag förstod inte hur det fungerade eller vad den egentligen gjorde. Det fanns en hel värld jag aldrig ens övervägt att besöka, men som jag snart var besatt av att begripa.
Jag, som hade ett nästintill ohälsosamt behov av att planera, fattade spontant ett utav de största beslut jag någonsin stått inför.

Jag skulle bli civilingenjör, och det skulle vara inom IT.
Första dagen på Götaplatsen anlände, och jag saknar ord för att beskriva känslan. Nervositeten ersattes ganska omedelbart av ”!!!!!!!” när eld plötsligt sprutade bakom Poseidon, och man rörde sig med folkmassan mot sin blivande sektion. Spänningen var enorm, och förväntningarna skyhöga – likt backarna som bildade en hög vägg vid fontänen.
Det har nu gått strax över tre år sedan jag stod på Götaplatsen med bara någon månads självförvärvad programmeringskunskap i bagaget. Under denna tid har jag hunnit engagera mig inom sektionens fotoförening, kårens tidning, och samtidigt utanför Chalmers även varit aktiv inom Unga Forskare, där jag fått chansen att utvecklas enormt och bedriva verksamhet jag brinner för. Jag skrev i våras kandidatarbete, och fick möjligheten att tillsammans med min grupp jobba med att programmera robotar (en dröm sedan länge).

Något jag tyckt extra mycket om har varit våra projektkurser – något det finns gott om på just IT. Man får chansen att tillsammans med andra bygga något självständigt.Jag hade aldrig anat hur det skulle kännas att tänka ut, planera, och till sist skapa något som faktiskt går att använda(!). Redan första året hade jag, utan att märka det, lärt mig mer än vad jag trodde jag var kapabel till.

Man har också möjligheten att skräddarsy sin utbildning genom valfria kurser. Jag valde till exempel – inte helt oväntat – att läsa en kurs i molekylärbiologi och biokemi.

Visst har det funnits stunder då jag ifrågasatt min plats. Jag var ju trots allt ingen ”super-h4x0r” i början, och skulle kanske aldrig bli det. Även om jag inte var helt säker på hur bilden av en ”typisk” IT-ingenjör såg ut, så kändes det som att det i varje fall inte var en bild på mig. Och, fick jag verkligen lov att vara en utav ”IT-killarna”?  

Här är det jag kom fram till, efter nästan tre år utav eftertanke:
– Du är där för att lära dig! Våga göra fel, göra om, göra rätt. Bara för att det inte går första gången betyder det inte att du inte kommer lyckas. Ge dig själv en andra chans, och en tredje, en fjärde. Du kanske blir nästa super-hackare. Du kanske inte kommer, eller ens vill, bli en super-hackare, och det är ok! En riktigt grym IT-ingenjör kan man bli ändå.
– Det finns ingen ”typisk” ingenjör. Vill du bli ingenjör? Bra! Då är du en typisk ingenjör (när du fått din examen).
– Tyvärr finns det en 100% felaktig bild av att tekniska yrken överlag, särskilt inom IT, är mer ”lämpade för män”, vilket är rent struntprat. Om någon påstår något annat är de antingen felinformerade eller lögnare.

Hoppas detta hjälpte dig som funderar, eller kanske aldrig tidigare funderat över att bli IT-ingenjör. Jag kanske inte känner dig, men jag tror på dig, och hoppas verkligen att du vågar ta steget! Viljan att lära sig tar dig en bra bit – resten är upp till dig.

Du är där för att lära dig! Våga göra fel, göra om, göra rätt. Bara för att det inte går första gången betyder det inte att du inte kommer lyckas. Ge dig själv en andra chans, och en tredje, och en fjärde. Du kanske blir nästa super-hackare. Du kanske inte kommer, eller ens vill bli en super-hackare, och det är ok! En riktigt grym IT-ingenjör kan man bli ändå.

  • Vad händer nu?

Denna höst påbörjade jag min Master, och har valt inriktningen Software Engineering and Technology. Om allt går som planerat är jag färdig civilingenjör om två vårar, och även om det finns gott om planer så har jag lärt mig att jag inte kan säga helt säkert vad som kommer sedan – och det är faktiskt ganska spännande.

………………………………………………………………………………………………………………

Neda Farhand
Studerar fjärde året på Civilingenjörprogrammet med inriktning Informationsteknik på Chalmers Tekniska Högskola

 


Vill du gästblogga för Womengineer? Maila Frida@womengineer.org

Kommentera