”Läsvecka 5”-paniken

Och så var den återigen här. Den ökända läsvecka 5. Ni som har följt med i bloggen ett tag känner säkert igen att jag tidigare berättat om hur den femte kursveckan alltid tenderar att vara relativt ångestladdad. Labbrapporter ska skrivas och det är också under denna veckan man dels ångrar att man inte börjat plugga tidigare, dels fasar över allt man har att plugga ikapp innan det är dags att göra entré i tentasalen.
Jag är nu inne på mitt femte år som teknolog och kan med ganska stor säkerhet säga att jag har fått någotsånär koll på hur man pluggar och framförallt: hur man tar sig igenom läsvecka fem på bästa möjliga sätt. Därför tänkte jag i detta inlägg dela med mig av mina knep och framförallt vill jag rikta mig till er nyblivna teknologer som snart ställs inför er första tentaperiod!
Mitt första plugg-hack handla egentligen inte om något man gör utan snarare om en insikt. Under min tid på LTH har jag insett att det inte alltid är nödvändigt att förstå exakt allt som kursen innehåller. Ibland räcker det att bara lära sig en ”metod” för hur man löser en viss typ av frågeställning. Ett exempel på sådana kurser har för min del varit matematikkurserna. Sedan jag började på LTH har matematiken allt mer blivit ett verktyg än ett ämne som man studerar (som det var i gymnasiet). Insikten att vissa kurser är mer ”verktygskurser” har hjälpt mig i mitt tentaplugg eftersom att det har hjälpt mig att prioritera utifrån mina intressen!
Men hur vet man då vad som man borde lära sig och vad som är bonuskunskap? I de flesta kurser jag har läst har extentor funnits tillgängliga redan från kursstarten och utifrån min erfarenhet är dessa en bra indikation på vad som kan tänkas komma på tentan och vad som är mindre väsentligt. Något annat som kan vara bra att kika lite extra på är föreläsningsanteckningarna – de områden som tagit mycket tid på föreläsningarna är förmodligen något som lärarna tycker är viktigt!
Plugg-hack nummer två handlar också om prioriteringar och om att värdera sina uppgifter efter hur viktigt och bråttom det är. Jag brukar ta till denna metod så fort jag känner att jag inte har koll på vad jag har att göra, men även när jag inte vet hur jag ska prioritera.

Så hur gör man då? Leta fram ett papper och dela in det i fyra ”rutor” (lila streck i bild). Numrera sedan varje ruta på samma sätt som jag gjort i exempelbilden. Därefter är det dags för det som kräver lite mer tankeverksamhet: att försöka dela in de uppgifter man har efter hur viktiga och bråttom de är och här gäller det att vara tuff!

FullSizeRender 5
Exempel på hur man kan strukturera upp sitt liv!
Som du kanske kan se i bilden är rutorna ”graderade” i x- och y-led efter hur bråttom respektive viktigt något är. Detta innebär att ruta 1 innehåller de uppgifter som både är viktiga och bråttom, ruta 2 är bråttom men mindre viktigt, ruta 3 är viktig men mindre bråttom och slutligen är ruta 4 mindre viktig och mindre bråttom.  När sakerna på ens to do-list är kategoriserade är det bara att börja jobba med dem efter hur de är indelade (från 1 till 4). Jag brukar alltid göra saker som är bråttom men mindre viktiga före viktiga saker som är mindre bråttom eftersom att deadlines kan vara svåra att flytta på. För mig har detta varit ett jättebra verktyg under hela min studietid – ofta handlar stressen om att man har dålig koll på vad man måste göra och att man inte har värderat hur viktiga/bråttom uppgifterna är!
Slutligen vill jag ge ett tips till dig som kämpar på för fullt med matematiken, nämligen den här hemsidan. På min första matteföreläsning i årskurs 1 möttes jag av en chock när föreläsaren hann gå igenom pretty much all gymnasiematte inom loppet av en vecka (no kidding) – tempot var allt för högt mot vad jag var van vid. Några veckor in på läsperioden tipsade en äldrekursare mig om att en annan lektor än den som undervisade på min kurs gör YouTube-videos av sina föreläsningar i kurserna en- och flerdimensionell analys. (jag är övertygad om att ni som inte pluggar på LTH också kan dra nytta av dem) Föreläsningarna är dessutom indelade i kortare videos utifrån varje område (alltså inga 90-minutersklipp). För mig som lär mig bäst av repetition har detta varit ett perfekt komplement till föreläsningarna!

Follow my blog with Bloglovin

Kommentera