En dag som praktikant

Hejsan hoppsan bloggen! Idag tänkte jag berätta om hur en helt vanlig dag som ingenjörspraktikant ser ut!

07.00 – Jag stiger upp ur min ljuvliga säng (iallafall i teorin, i verkligheten är det nog närmare 07.20). Jag är supermorgontrött, och därför hjälper det att veta att jag får frukost när jag kommer till jobbet. Från Leiden där jag bor, till Noordwiijk där ESA ligger, är det runt 12 km och jag har börjat cykla varje dag. Detta gör jag främst för att det är dyrt att åka buss, men också för att det är rätt skönt! Jag snodde denna bild av en kompis, Tudor, för att visa hur fint Leiden är (när det är fint väder…):

 

21751459_1787450917936596_7313074604063423213_n

Det är verkligen sant det de säger: alla i Nederländerna cyklar. De lever sina liv på cyklar! Häromdagen cyklade jag förbi ett par som pussades hejdå medans de cyklade, saktade inte ner eller någonting, för att sedan cykla åt olika håll. Tre sekunder senare cyklade jag förbi ett annat par som bråkade medans de cyklade. Jag tror inte det finns nåt de inte gör på cyklar, förmodligen föds de på cykelsadeln också. Anyway.

08.30 – Äter frukost på ESA! Om man jobbar här får man halva priset på rubbet i cafeterian, vilket är underbart om man är van vid svenska priser. 4 kr för en cappucino? Ok! 8 kr för ett glas färskpressad apelsinjuice? Det tar vi!

9.00 – Går upp till kontoret!

21622069_10155616610842432_925895276_n

Jag delar kontor med min handledare Tomasz, han är från Polen och supertrevlig. Varje gång det är något jag inte förstår släpper han allt och förklarar det för mig. Kunde inte varit bättre. Jag sätter på min dator, kollar vilka nya mejl jag har fått osv.

9.30 – Fika. Viktigt.

9.45 – Här har jag tid att jobba med mitt projekt! Idag till exempel har jag jobbat med saken ni ser här nedanför:

21763798_10155616610717432_581314739_n

Det här kretskortet är en uppgraderad version av ett kretskort som sitter på en mini-satellit. Om allt går som det ska kommer den att åka upp i rymden i februari! Den svarta lilla fyrkanten mitt på det gröna kretskortet är en mikrokontroller, och sladdarna som sitter i kortet går till min dator. På datorn har jag ett program som gör att jag kan programmera mikrokontrollern. Idag till exempel har jag försökt få den lilla lampan till höger om den svarta sladden att lysa (som ni kanske ser lyser den i rött!). Det är alltid en av de första sakerna man gör när man börjar lära sig hur man ska programmera en mikrokontroller, få lampor att blinka. Det är betydligt mer tillfredsställande än man skulle kunna tro när det fungerar! ;)

Om jag har tur kommer det jag jobbar med också åka upp i rymden en dag. Vi får se!

11.00 – Idag kl 11 följde jag med min handledare till ett möte med Texas Instruments, ni kanske känner igen det företaget för att de tillverkar bland annat miniräknare! Något de också håller på med är sensorer som är tillräckligt bra för att flyga i rymden, så de presenterade lite om hur deras produkter klarade strålningstester.

12.30 – Lunch! Viktigaste stunden på dagen! För det mesta äter jag lunch med några andra praktikanter, och det brukar vara väldigt kul. Det är ett gäng roliga personer. Utanför cafeterian där vi äter mat har de en stor poster med Rosetta på. Rosetta är en satellit som åkte till en komet, och är en av mina favoriter byggda av ESA. Som den fangirl jag är tar jag selfie med allt jag ser som är coolt (dvs typ 90% på hela bygget).

21763858_10155616610517432_849027490_n

13.15 – Idag var det en speciell dag, för det är dagen Cassini crashar in i Saturnus! Cassini-Huygens är ett projekt av NASA (Cassini) och ESA (Huygens) som tillsammans åkte för att utforska Saturnus och dess måne Titan. Satelliten skickades upp i rymden 1997 (alltså 20 år sedan!) och år 2005 separerade Huygens från Cassini för att landa på Titan. Det är första och enda gången man har lyckats med det! Cassini har sen dess legat i omloppsbana runt Saturnus, men nu har den blivit gammal. Vad gör man då? Man crashar den! Detta gör man även med satelliter i omloppsbana runt jorden så att det inte ska bildas så mycket rymdskräp. Även fast det låter ganska extremt behöver man inte vara rädd för att få en satellit i huvudet – allt brinner upp i atmosfären.

Bildresultat för cassini huygens

Idag var det alltså Cassinis tur att göra detta, och det var en livestream igång här på ESA som följde eventet. Ni kan tänka er att det är en bitterljuvt på något sätt om man kanske har jobbat med Cassini-Huygens i 30 år eller så, så därför är det en ganska stor grej när det är sista dagen av ett så stort projekt som Cassini har varit. Det var många som till och med grät. Jag kan bara hoppas att vara en av dem om 30 år när jag jobbat på mitt egna projekt! ;)

14.30 – Back to work! Igår hade vi ett möte med de som jobbar på min avdelning, och jag presenterade mig själv och det jag ska jobba med. Såhär såg första delen på min presentation ut:

21754398_10155616610372432_1525542133_n

Presentationen var väldigt informell och jag fick många kommentarer och tips på hur jag ska tänka och göra. Det är väldigt bra, eftersom jag är här för att lära mig. Jag håller på att kolla upp olika sorters rymd-termometrar att använda för att koppla till mitt kretskort, så jag fick massa tips angående det!

16.00 – Fika med praktikanterna.

17.30 – Efter att ha jobbat lite till brukar jag gå till ett ställe som heter ESCAPE. Det ligger här på ESA’s område och är dit man går efter att man har jobbat – de har en bar, pool, olika klubbar man kan engagera sig i… Hittills har jag gått med i en kör och i pingisklubben! Det händer också att man tar en öl eller två efter man har tränat. Det är här man hänger liksom, och det är kul eftersom det är så många nationaliteter och personer som är alltifrån min ålder till såna som har jobbat här i 40 år och som man kan fråga om coola rymdsaker. Sen cyklar jag hem, snackar lite med Matt (från USA) som jag bor hos, och sen sover jag!

Tomorrow: repeat! 

1 kommentar

Kommentera