När kan man känna sig nöjd?

Det är nog många som känner igen sig i att aldrig riktigt känna sig nöjd. Vare sig det är resultat på en tenta eller med studiedagen. Man tänker att man borde ha gjort mer eller bättre ifrån sig. Jag försöker jobba med den här nöjdheten varje dag nu. Speciellt med att känna med nöjd med min studiedag. Mitt engagemang och arbetsinsats.

När jag stressade som mest var jag aldrig nöjd. Kunde alltid göra lite mer och kunde alltid göra lite mer studier. Fanns energi kvar av dagen kunde jag sitta och finslipa för att försöka bli nöjd. Jag hade alltså lätt för att överarbeta och där försvann också tiden så jag tillslut blev mer stressad och undrade vart tiden egentligen gick?!

Att känna sig nöjd handlar också om vart man lägger sin förväntningar, vilket också var ett problem. Jag tenderade att lägga höga förväntningar på mig själv och andra. Det har de flesta fått erfara, att låga förväntningar skapar större tillfredsställelse. Gapet mellan resultat och förväntningar är hur nöjd eller missnöjd man känner sig. Jag såg en graf en gång som illustrerade detta jättebra, och nedan har jag skapat en illustration av den grafen.

nöjdhetsgraf

 

Det spelar ingen roll vart i livet man lägger höga förväntningar, ekvationerna tenderar att ge samma resultat. Tänkte jag springa en mil men bara gjorde 9 km blev det 1 km av missnöjde, som jag dessutom ältade och straffade mig själv för. Hade min kompis gjort samma resultat hade jag varit jättestolt över henne, men när det gällde mig själv var det riktigt uselt.

Så för att må bättre, stressa ner och älska mig själv mer, jobbar jag nu med att tänka att jag är nöjd. Nöjd oavsett hur dagen gått med studier, jag har ändå gjort det jag kunnat och känt för. Nöjd oavsett hur mycket jag har hunnit eller inte hunnit när klockan börjar närma sig 5. Jag försöker avsluta dagen med att tänka på allt jag åstadkommit idag, istället för att älta allt jag borde ha gjort eller inte hann.

Att sänka mina förväntningar (det är svårt men det går) och försöka känna mig nöjd har gjort att jag känner mig mycket lugnare och mer tillfredsställd med livet generellt. Det är lättare att släppa alla tankar om skolan och leva det liv jag vill utanför studierna med en annan närvaro. När jag var som mest stressad kändes det som om jag levde för studierna och inte mitt liv. Nu, när man kan släppa studierna, och dessutom känner sig nöjd, är det helt fantastiskt att få leva på sin fritid också. Att bara få slänga sig i soffan med gott samvete efter en studiedag, oavsett hur den såg ut.

Du kan alltså känna dig nöjd när du väljer att göra det. Du är tillräcklig.

Kram på er! 

Kommentera