Sluta locka, börja inspirera! av Sofie Lindblom

Jag får lösa spännande problem, jobba med helt otroligt smarta människor, resa till fantastiska städer och göra saker jag aldrig i min vildaste fantasi kunnat drömma om.

Genom fönstret kan jag se Manhattans mäktiga skyline måla upp sig när jag, i ett moln av sömndrucken jetlag, stökar runt i hotellrummet. Så helt plötsligt från ingenstans slår det mig. Ett sånt där ögonblick när man stannar upp, måste luta sig mot väggen och sakta glida ner mot golvet för att benen inte bär. Det slår mig att jag lever min egen dröm. Det är det här livet jag kämpat så hårt för så länge. Jag har varit så upptagen med att leverera och alltid planera nästa steg att jag inte ens hunnit reflektera över vart jag tagit mig.

SofieLindblom4Insikten överrumplar mig totalt och jag fäller en glädjetår av stolthet där på golvet. För jag är så otroligt tacksam att jag får växa upp just exakt nu. Stolt för att jag har skaffat mig kunskaper att förstå vad som händer med världen när den blir allt mer digitaliserad och att jag genom mitt jobb är med och formar den. Jag får lösa spännande problem, jobba med helt otroligt smarta människor, resa till fantastiska städer och göra saker jag aldrig i min vildaste fantasi kunnat drömma om.

SofieLindblom2

 

Men hur hamnade jag här? Att våga gå min egen väg var början och ett av de bästa besluten jag tagit i mitt liv. Då fattade jag inte det. Just då, den där dagen när jag satt i aulan, med en klump i magen, blickade ut över främmande ansikten och svor åt mig själv för att jag hade valt naturvetenskapsprogrammet. Det var en nära döden-upplevelse att som 15-årig tjej söka sig ifrån vad kompisarna gjorde, vad normerna i samhället sa att jag borde göra och gå in i en relativt främmande värld där jag inte riktigt visste vad jag egentligen kunde bli. Jag gav naturvetenskapsprogrammet allt jag hade trots demoner som sa att jag inte var tillräckligt smart, inte tillräckligt cool. Jag insåg att jag klarade av att göra saker jag var livrädd för vilket hjälpte mig att senare flytta utomlands, plugga till ingenjör och testa olika yrken. Även om jag i min fantasi många gånger gjort bokbål av alla matteböcker och varit på väg tillbaka till mitt backpacker alter ego i Australien, har jag alltid gått in 100% i nya utmaningar. Så hamnade jag här.

 

i morgon

Jag tror inte att alla är ämnade att bli ingenjörer bara för att jag råkade bli det. Men jag tror att det är många fler tjejer som är ämnade för det än vad vi ser på utbildningar idag. Företag försöker locka fler tjejer till branschen genom förmåner, gratis mat och Gud vet vad. Men det räcker inte! Vi måste inspirera unga tjejer att ge sin tvivel en mental ninja kick och våga testa. Om du läser det här hoppas jag att jag inspirerat dig och jag hoppas du vill bli min kollega i framtiden. För det här är kul och jag vill ha sällskap. Vi kommer säkerligen ha gråten i halsen ibland och vi kommer inte ha alla svar. Men vi kommer att leva ett liv som är utmanande, spännande och kreativt. Ett sånt där liv som man alltid drömt om att leva.

Företag försöker locka fler tjejer till branschen genom förmåner, gratis mat och Gud vet vad. Men det räcker inte! Vi måste inspirera unga tjejer att ge sin tvivel en mental ninja kick och våga testa.

Mina tricks för att våga testa nya saker: 

  • Var en prototyp

En prototyp är en ofärdig modell av något som används för att billigt och snabbt testa antaganden man har. Så när du testar något nytt, tänk att du är en prototyp. Du testar bara dina antaganden. Känns det inte rätt kan du bara byta utan att ha investerat för mycket. Det avdramtiserar att testa något nytt vare sig det är en utbildning, ett jobb eller något annat.  

  •  Le

När man blir nervös är det lätt att man glömmer att le. En speaker coach sa en gång till mig att det ser ut som att min hund har dött när jag står på scen. Det är inte jättebra om man är i ett sammanhang där man ska träffa nya människor. Le är en vinnande strategi.

 

  • 3-månaders regeln

När man testar något nytt ska man alltid ge det allt man har i tre månader. Om man fortfarande inte gillar det efter tre månader då får man byta. Att tänka på det här sättet gör det lättare att vara en prototyp och bli peppad av utmaningar istället för livrädd.

SofieLindblom

/Sofie

[Vill du också gästblogga för Womengineer? Maila ellen@womengineer.org]

Kommentera