Hej, jag heter Greta och jag är stressist!

Skulle det kunna låta så? Ett möte för anonyma stressister.
Forskare hävdar att stress kan vara beroendeframkallande och i så fall erkänner jag, jag har varit väldigt beroende. Jag tror dom flesta försöker hinna med mycket på kort tid och det verkar vi kunna göra ibland med små intervaller. Vad händer när stress blir våran vardagsmat, som vi tror vi behöver för att lyckas? Här får ni reda på hur jag inte lyckades.

Jag har varit en person som velat prestera varje ledig minut. Jag satte krav på mig själv att åstadkomma så mycket som möjligt. Kunskap, skolarbeten och idéer för att bli extraordinär som människa. Tog jag inte chansen att använda tiden och alla möjligheter som gavs var mitt liv värdelöst.  Även om jag gjorde mycket hela tiden var det enda jag såg allt jag INTE gjorde.

När jag hade en ledig kväll, skulle jag fylla upp den med aktiviteter. Sociala relationer, träning och jobb. Studierna skulle vara så effektiva som möjligt och jag hade inte tid med att ta det lugnt och snacka skit med klasskompisar. Raster kunde jag ta när jag skulle på toaletten. En djävul satt på min axel och såg till att jag skötte mig. Gjorde jag inte det såg hen till att skuldbelägga mig.

Jag blev väldigt duktig på att stressa, borde och måste. Jag trodde att om jag bara kämpar tillräckligt mycket så kommer jag bli nöjd. Det var som om jag kämpade mig fram i en påhittad tunnel som var skapad av mina egna tankar och det var den enda vägen som existerade. Jag fick ingen luft och mådde bara sämre. Jag hade inte tid att sätta mig ned och andas och definitivt inte tid att tänka på vad som faktiskt var värdefullt i mitt liv och vad jag höll på med.
I dagens informationssamhälle som visar allt du kan uppnå och bli, allt du bör kunna och alla du kan jämföra dig med, blev det ohållbart för mig att vara duktig och ambitiös hela tiden. Jag riktade för mycket av min energi utåt istället för att rikta den in mot mig själv.

786a1dde37eab5129ef80ed4cf96d0db

Kanske känner du igen dig. I så fall hoppas jag att du tvingar dig till en förändring. Hur mycket du än vill kommer det inte bli bättre att fortsätta i samma hjulspår. Du behöver ändra ditt beteende och fundera på vad det är som grundar sig till din stress.

Använd varför metoden. Börja med ett påstående, t.ex “jag är stressad”. Sedan frågar du dig själv varför och svarar på det. Kanske blir svaret “jag har så mycket att göra” Fråga dig själv varför igen och svara på det. Och så vidare. Du kommer förhoppningsvis börja skala av problemet och komma till insikter om vilka behov som du egentligen vill uppfylla.
För mig började det med “jag känner mig stressad” och efter ca 10 varför frågor slutade det med “jag vill må bra”. Ironiskt va?

Om stress är ett beroende så har jag lyckats ta mig ur mitt beroende, och det var fruktansvärt jobbigt. Den bild jag hade byggt upp av mig själv raserades. Idag tränar jag på att ligga i soffan och inte göra någonting. Att lyssna på och förstå varför mina stresstankar uppstår har gjort att jag lyssnar mer på mig själv och mina riktiga behov. Jag har lyckats vända på steken. Nu gör jag väldigt lite och boostar istället mig själv med positiva tankar om allt jag åstadkommit. Jag har framför allt börjat andas normalt och börjat lära mig tycka att det jag gör är good enough. Stressen är mitt största misslyckande, men också min största lärdom. Processen tar tid men det är den mest värdefulla tid jag gett mig själv.

Ge dig själv mer cred, för du gör ett jäkla bra jobb!

”Också själen behöver gå i morgonrock och tofflor och dra benen efter sig ibland. Oavsett om det leder till nya friska tag eller inte är hasandet en del av livet” – Okänd.

Kram på er!


Greta Kerttu

Hej! På min blogg kommer du få följa med mig i mina studier till civilingenjör på Teknisk Design i Luleå. Min dröm är att utveckla produkter som integrerar väl med människan. Jag älskar äventyr och tror på att ständigt utvecklas. Just nu försöker jag komma fram till en studietid utan stress och kommer därför skriva mycket om mitt utforskande inom mental träning och balansen mellan prestationskrav och inre fokus.

7 Comments

Johanna Öjeling · september 17, 2015 at 12:12 e m

Mycket viktigt det du skriver, Greta! Finns det för mycket “måste” och “borde” är det lätt att glömma bort vad det egentligen är man vill få ut av livet.

Arbnor Zeqiri · september 18, 2015 at 5:07 e m

Otroligt bra skrivet, kunde relatera med allt du skrev. Ska testa “Varför?”-metoden och se vart man kommer. Tack för inlägget!

womengineer · september 28, 2015 at 8:52 f m

Så bra skrivet! /Dajana

Svar att till: Att välja bort · september 25, 2015 at 2:54 e m

[…] allt jag gjorde. Jag red på en fantastisk energivåg och jag tror det är det som kallas att vara Beroende av stress. (Mitt inlägg förra veckan)  Jag kände att jag orkade med och kunde göra vad som helst. Det […]

Dont let self-doubt be a roadblock for your dreams – VÅGA · oktober 7, 2015 at 2:19 e m

[…] Greta är väldigt öppen, har mycket att berätta och dela med sig av. Hur man tränar humöret, hur man tacklar stress (igenkänningsfaktor!). Alla mentala bitar kantas av hur coolt det är med teknisk […]

Avslut: Ett lyckat misslyckande. - Womengineer · augusti 12, 2018 at 10:48 f m

[…] Jag har alltid vetat vad jag vill och varit fast besluten att lyckas med det. Att komma på tanken att bli ingenjör var ett fantastiskt beslut men jag visste också att det skulle bli tufft. Tyvärr förberedde jag mig på att klara av fel saker. Jag tror de flesta är oroliga över ämnenas svårighetsgrad, det var jag också. Ja, kunskapen kräver en hel del tid och energi för att förstå, men till sist var det jag själv som skulle stå i vägen. Det visade sig att jag var ännu mer rädd för något annat: att inte vara bra nog. Detta ledde till en enorm drivkraft som gjorde att jag ständigt var upptagen med något jag trodde skulle få mig att lyckas som person, socialt eller karriärmässigt. Jag blev beroende av stress. […]

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.