En examen…och sen då?

Först och främst vill jag tacka alla som har läst och delat mitt senaste inlägg om endometrios. Att det skulle få över 80 likes på Facebook är mer än jag någonsin hade kunnat föreställa mig. Tack för all fin feedback. Mars månad har bara börjat och jag kommer att skriva mer om endometrios under denna månad.

För några dagar sedan viskade en liten fågel i mitt öra att det har trillat in ett par kommentarer om arbetslivet efter fem år på bioteknikprogrammet. Som ensam biotekniker-to-be i det härliga gäng som Womengineers bloggare utgör, tänkte jag ta mig an uppgiften att besvara dessa frågor så utförligt som möjligt. Innan jag börjar bör jag kanske tillägga att jag, trots snart två år på utbildningen, inte riktigt har greppat vad jag kommer att jobba med i framtiden.

Ansökan för höstterminen öppnar snart och jag förstår att många som läser detta är lite fundersamma på vad som komma skall. Om du är intresserad av att läsa bioteknik och har några funderingar – kommentera så lovar jag att ytterligare ett ”Fråga Kristina”-inlägg  dyker upp om några veckor.

Laboratory-work-on-E-coli-007
En examen i bioteknik är inte ekvivalent med en livstid i ett labb

Jag undrar om man begränsar sig att bli civilingenjör i bioteknik gentemot t.ex. i industriell ekonomi? Kan man fortfarande jobba med ”vanliga jobb”?”

För att vara helt ärlig så skulle jag säga att valet att bli civilingenjör är en begränsning mot att välja industriell ekonomi. Jag har fått uppfattningen av att de som läst industriell ekonomi behövs lite varstans, medan vi biotekniker låser oss i biologi- och kemivärlden. Dock vill jag poängtera att en begränsning nödvändigtvis inte är något negativt i just det här fallet. Bioteknikbranchen växer otroligt fort, särskilt i Öresundsregionen där jag befinner mig, och jag tror att jag och mina kursare kommer att få väldigt olika arbetsuppgifter efter examen – trots samma utbildning.

När du pratar om ”vanliga jobb” förstår jag inte riktigt vad du menar, men jag väljer att tolka din fråga som ”kommer jag behöva stå i ett labb i resten av mitt liv?”. Svar nej. Efter examen har man generellt två valmöjligheter. Man kan välja att doktorera och man kan välja att gå ut i arbetslivet. Att doktorera innebär självklart massor av laborativt arbete då att doktorera innebär att man vidareutbildar sig (alltså kompletterar sin civilingenjörsexamen med en doktorandutbildning). Väljer man istället att gå ut i arbetslivet är variationen på arbetsuppgifter ofantligt stor. Man kan jobba med allt ifrån att sälja läkemedel, till att utveckla bröd med olika hållfasthet. Och precis som att arbetsuppgifterna varierar, är variationen på mängden laborativt arbete lika stor.

biotechnology-3

”Jag letar utbildning och undrar om du vet hur arbetsmarknaden ser ut för civilingenjörer inom bioteknik? Är konkurrensen hård och det är svårt att få jobb eller är man efterfrågad?

Den uppfattning jag har fått under mina tre avklarade terminer på LTH är att möjligheten till jobb efter examen är stor. Då bioteknik är ett ganska ungt område, finns det bland annat många små företag som vill ha fler ingenjörer för att kunna expandera, men möjligheten att få jobb på större företag som Novozymes och Tetra Pak finns såklart också.

Något jag har fått klart för mig när jag har pratat med alumner (examinerade studenter från vår sektion) på arbetsmarknadsmässor är att man sällan får jobba med exakt det man vill direkt efter sin examen. Under Kårens arbetsmarknadsdagar i november pratade jag med en gammal sektionsmedlem som hade läst Kemiteknik med inriktning läkemedel. På arbetsmarknadsmässan stod han i läkemedelföretaget McNeils monter, men under vårt samtal berättade han att han jobbat som processingenjör innan han fick syssla med det han verkligen var intresserad av.

holding-the-world-10833

”Hur ser den internationella arbetsmarknaden ut för en biotekniker?

Möjligheten att jobba utomlands är en av de saker som jag ser allra mest framemot. Som jag tidigare nämnt i detta inlägg är bioteknik ett område som växer – det finns en klar anledning till varför man, på LTH, valde att dela upp Kemiteknikprogrammet i Kemiteknik och Bioteknik. Jag har tidigare skrivit om hur inspirationen flödar på Kemicentrum och om hur en av våra nuvarande föreläsare tar avbrott från metabolismens alla cykler för att berätta om våra framtidsmöjligheter.

Den uppfattning jag har fått efter dessa föreläsningsavbrott är att möjligheterna till att jobba utomlands är stora. Bioteknikområdet är relativt litet, men bara genom att ta sig över Öresundsbron ökar möjligheterna till ännu mer spännande jobb. Något som stod klart för mig efter ett par inspirationsföreläsningar är att Asien är ”the place to be” för framtidens biotekniker. Många asiatiska länder växer som aldrig förr, särskilt Kina, och i takt med att landet industrialiseras ökar områden som exempelvis bioteknik.

Avslutningsvis vill jag tillägga att jag tror att det är bra att utveckla sina språkkunskaper, trots att man är naturvetare. Jag har både engelska och tyska med mig från gymnasiet, och även om jag har tappat en del kunskap i framförallt tyskan kan jag fortfarande förstå och göra mig förstådd. Dock har jag insett att det kan vara bra att komplettera mina tyskakunskaper med lite ingenjörs-tyska. På LTH kan vi bland annat läsa en kurs som heter Tyska för tekniker – något jag garanterat ska läsa. Om man inte har förkunskaper i tyska finns motsvarande kurs för flera språk. Varför inte lära sig lite kinesiska på köpet?

1 kommentar

Kommentera