”OM VI TITTAR PÅ TUSEN OLIKA INGENJÖRER HAR DE ALLA OLIKA JOBB, JOBB SOM DE MER ELLER MINDRE SKRÄDDARSYTT SJÄLVA ELLER SOM SKRÄDDARSYTTS FÖR DEM.”

Hej Maria! Du har en familj som verkar väldigt intresserad av de naturvetenskapliga ämnena. Hur har det påverkat din egen yrkesinriktning?

Jag har en pappa som var bra på att förklara bland annat matematik och fysik. Det gjorde att jag kunde ställa detaljerade frågor till honom. Han kunde förklara sån’t som mina lärare inte kunde svaret på. När du får en djupare förståelse för ett ämne tidigt i livet ökar intresset för detta.

Du är professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet. Vad är nanoteknologi, egentligen?

Nanoteknologi är ett multidisciplinärt ämne och inte monodisciplinärt som till exempel biologi. Du skulle kunna säga att nanoteknologi är en verktygslåda som använder biologi, kemi och fysik för att skräddarsy ett material på nanonivå. Detta gör att vi kan skapa material med skräddarsydda egenskaper, på makronivå.

Din forskargrupp har både tagit fram miljövänliga batterier och Upsalite. Speciellt Upsalite verkar vara ett fascinerande material. Hur känns det att kunna vara en del av något så banbrytande?

Det är inte något jag går omkring och funderar på. Exemplen du tog upp är två projekt som har drivits långt och fått uppmärksamhet från media, men det är inte det mediala som driver. Generellt sätt kan jag säga att drivkraften i alla projekt är att utveckla material för tillämpningar. Det är när ett resultat visar sig fungera i industriella tillämpningar som jag får motivation. Det arbetssättet, att söka tillämpningar, passar kanske inte alla forskare, men det funkar bra för oss. Dessutom blir det inte alltid den tillämpning vi hade tänk oss i slutändan, ändå.

Hur ser en vanlig dag ut för dig??

Det finns inga vanliga dagar. Jag har oftast många möten där projekt diskuteras eller resultat analyseras. Jag är dessutom ledamot i olika styrelser och organisationer, så det lägger jag också ned min tid på. Ofta åker jag iväg på konferenser, både inom Sverige och internationellt.

Var det så här du trodde att du skulle arbeta, när du var student?

Jag tänkte att jag skulle forska. Men det går inte att planera 20 år in i framtiden, det är för många bananskal på vägen. Generellt sätt kan det sägas, när du väljer olika inriktningar i livet, att du bör analysera vilka starka och svaga sidor du har och utnyttja detta i olika sammanhang.

Hur är det att jobba på universitetet?

Alla professorer har uppdrag att ansvara för sin forskningsavdelning och utbildning av doktorander. Utöver det finns det oändligt med saker du kan välja att göra. Du kan skriva populärvetenskapliga böcker, hålla föredrag runt om i världen eller arbeta med kommersialisering av företag. Många väljer att engagera sig inom grundutbildning. För mig är arbetet väldigt fritt. Det innebär att jag arbetar väldigt mycket, för jag har valt allt jag gör själv.

Om vi går tillbaka till utbildning… vad är ditt roligaste minne från din studietid?

Det var helheten, att vara student i Uppsala! Jag kommer från Lofoten i Norge så när jag kom till Uppsala var allt nytt. Jag kunde bara fokusera på mina favoritämnen, som matte och fysik, och behövde inte läsa samhällsvetenskap och nynorska. Jag hade ett schema som var fullt av roliga ämnen och samtidigt var jag i en utpräglad studentstad. En annan bra sak var att det var en stark gemenskap, tack vare att civilingenjörsutbildningen var väldigt schemalagd. Jag umgicks mycket med mina kursare och vi jobbade tillsammans.

Varför läser så få tjejer till ingenjör och hur kan vi få fler tjejer att göra detta?

Jag tycker att det är jättekonstigt. Det finns ingen annan utbildning som kan ge så mycket valmöjligheter. Är du duktig i skolan, välj att plugga till ingenjör! Det öppnar en massa dörrar. Du kan göra vad som helst. Jobbet ger bra lön och du kan jobba var som helst, inom forskning, industrin, staten eller inom landstinget, eller starta eget företag. Huvudstyrkan med utbildningen är att du kan sätta dig in i komplicerade saker snabbt. Detta innebär att du är anställningsbar inom flera organisationer där du inte har faktabakgrund, för du vet hur du snabbt letar information.

För att få fler tjejer att utbilda sig tror jag att vi måste visa på goda exempel, som ni gör på Womengineer. Vi måste visa hur många olika typer av jobb ingenjörer kan ha. Om vi tittar på tusen olika ingenjörer har de alla olika jobb, jobb som de mer eller mindre skräddarsytt själva eller som skräddarsytts för dem. I media visas inte den bilden upp, där är det en snäv typ av ingenjörer som lyfts fram. Det blir snedvriden information.

Förställ dig att du träffade en 20-årig version av dig själv på en fest. Vilket råd skulle du ge dig?

Jag skulle säga att jag borde ta det lite lugnare och att jag inte behöver vara så duktig. Jag hade inte behövt spika alla tentor, det kan gå bra ändå.

Har du något roligt youtubeklipp att dela med dig av?