”JAG VILLE HA EN EXAMEN SOM VAR FLEXIBEL OCH MÖJLIGGJORDE MIG ATT BYTA SPÅR SENARE I LIVET OM JAG VILLE. OCH DÅ KÄNDES INGENJÖR SOM DET ENDA RÄTTA”

Hej Sara! Vad har du för dig?
Hej! Vad kul att höra från dig! Just nu jobbar jag på Uppsala vatten som utredningsingenjör. Främst jobbar jag med modellering och statistik, vilket innebär att jag hämtar ut data från vår databas, behandlar det lite så att det ska passa att jobba med och så räknar jag massa på det och förmedlar resultaten på ett lättförståeligt sätt till andra :)

Jag brukar förklara det som att jag simulerar hur regn hamnar i våra rör i marken, för att hitta flaskhalsar och andra områden som inte kommer klara av stundande klimatförändringar eller exploateringar. Statistiken går hand i hand med detta, för jag jobbar så nära databasen. Det är riktigt roligt :)

Hur kom det sig att du hamnade där?
Det är mer mitt matematikintresse och mina många matematikkurser som gav mig mitt jobb än min examen i växtbioteknik :) Det behövs när man ska modellera och simulera vatten i ledningar under marken, och speciellt då jag även jobbar med statistik och underhåll av ledningsdatabasen.

När vi har hittat de flaskhalsar som vi letar efter måste vi antingen lägga om ledningarna eller hitta andra sätt att hantera de större vattenmängderna. Vi behöver också lista ut i vilka delar av staden det finns kapacitet över i rören för nyexploateringar, och vilka områden som vi måste lägga om alla rör till bara om några till hus byggs. Det är ett väldigt spännande och lärorikt jobb! Jag utmanas och får räkna och använda häftiga verktyg samtidigt som jag lär mig om en viktig och rolig bransch. Det är så enkelt att ta VA (Vatten och Avlopp) för givet.

 Hur ser en vanlig dag ut för dig?
Jag har både små och stora projekt igång, så det kan variera väldigt mycket hur en dag ser ut. Men det första jag gör varje morgon är att se om alla flödesmätare funkar som de ska. Vi har några mätare ute i rören som loggar ett flöde varannan minut som skickas trådlöst så att jag kommer åt det via min dator. Så om mätarna visar ett flöde nu så vet jag att de funkar som de ska och kan användas som underlag vid modellering sen. Vi vill ju veta hur mycket vatten som är i våra rör så att vi kan kalibrera modellerna över näten. En okalibrerad modell är bara en kvalificerad gissning, har man kalibrerat den mot uppmätta värden har man mer på fötterna när man tror sig ha hittat en flaskhals. Men modeller är bara modeller, man kan ha fel ändå.

Sen, om jag ska göra en modell, hämtar jag ut data från databasen. Denna data måste konverteras till ett annat filformat innan modelleringsverktyget jag använder kan läsa in det. Efter att ha bytt filformat importerar jag sen brunnar, ledningar, hus, vägar, hastighetsgränser och annat som kan vara bra att ha när man bygger en modell. Jag lägger in i programmet vilka ytor som avvattnas till olika brunnar och ledningar, och beroende på vad det är för yta som det är så kommer olika stora delar av regnet till våra nät. Om vi pratar om regnvatten, så kommer ungefär 90 % av allt regnvatten från ett tak till vårt dagvattennät, men bara ca 5 % av regnet som faller på en åker kommer till vårt nät för dagvatten.

Sen är åkrar ofta rätt stora ytor, så det blir mycket vatten ändå. En parameter jag fyller i är också hur lång tid det i medel tar för vattnet att rinna igenom varje delyta till vårt nät. Jag lägger på ett typregn på området, ett regn som till exempel statistiskt återkommer endast var tionde år, och så simulerar programmet hur vattnet hamnar i nätet enligt var vilka ytor är påkopplade samt vad det är för avrinningskoefficient och rinntid på den ytan. Efter simuleringen kan jag se i vilka delar av nätet som är överbelastade och vilka delar som har kapacitet över, i en situation med ett 10-årsregn. Det är verkligen häftigt! Sen så ska modellen kalibreras innan vi kan lita på resultaten.

Det låter verkligen jättehäftigt! Om vi backar lite, vad läste du på gymnasiet?
Jag läste matematikgymnasiet i Danderyd. Som natur men med sjukt mycket matte :)

Du verkar ha haft ett brinnande matematikintresse ända sen dess. När bestämde du dig för att du ville bli ingenjör?
Som dotter till två ingenjörer så var det aldrig inaktuellt. Jag blev dock säker på att jag ville hålla på med matematik och hållbarhet i gymnasiet. Jag ville även ha en examen som var flexibel och möjliggjorde mig att byta spår senare i livet om jag ville. Och då kändes ingenjör som det enda rätta.

Det finns många olika inriktningar på ingenjör, vilken valde du?
Jag visste att jag ville bli ingenjör, men inte vilken ingenjör. Linköping hade ett spännande program där jag kunde läsa mycket spanska i min utbildning, och det kändes lockande. Industriell ekonomi kändes brett och bra, så jag började där. Dock var inte ekonomin min grej, jag tyckte inte det var roligt. Och ska man göra något varje dag i fem år är det bra om man tycker det är i alla fall lite kul :)

Så du bytte till Umeå universitet? Var det svårt att byta?
Nej, det var inte svårt att byta. Jag tyckte (och tycker fortfarande) att det fanns för få ingenjörer som vet hur växter fungerar. Vi använder dem till mat, skydd, energi och kläder, det var ett lätt val att byta till något man brinner för. Civilingenjör i växtbioteknik är en unik utbildning i Umeå, som var väldigt rolig att läsa. Sen jobbar jag ju inte med växter nu, men det kommer kanske senare i karriären!

Vilket är ditt roligaste studentminne?
Jag har så många roliga minnen! Jobba med utbildningskvalitet i kårstyrelsen var kul, att vara general i mottagningen av en hel ny årskull bioteknologer var ännu lite roligare. En helt annan sorts härlig känsla är att sitta dag och natt med studiekamraterna och hitta på minnesregler för organiska kemin och sen klara tentan. Alla sittningar, det var sjukt kul att vara student!

Har du något tips till de som kommer börja läsa till ingenjör i höst?
Var med på så mycket som möjligt! Jobba i studentbaren, gå med i kåren, gå på alla sittningar du har råd med. Det går så fort och det är bara som student man har ett sånt smörgåsbord med roliga aktiviteter. Och innan man vet ordet av gör man exjobb och möjligheterna att gå på sittning börjar minska drastiskt :) Det är även sjukt kul att vara med och forma sin utbildning som jag har gjort i kåren, men då måste man gilla att sitta i möten…

Gällande Youtube finns det en miljon Ted talks jag älskar, många om hållbarhet. Jag har även gjort typ 10 how to-filmer för Umetrics som ligger på youtube, men jag vet inte om jag skulle rekommendera dem till någon… Här kommer iallafall ett bra Ted talk om vår planet och dess ändliga resurser!

Och slutligen, vad skulle du säga är den största skillnaden mellan att plugga och jobba?
Jag tycker det är roligare att plugga på ett sätt. Mer frihet, inget ansvar över ett företags pengar eller någon annan. Man kommer nära sina vänner och man har samma sits. Nu, i arbetslivet, är jag och mina vänner spridda över hela landet. Och jag och mina kollegor har lite olika inriktningar så man kan inte knäcka svåra problem tillsammans på samma sätt. Men att få ansvar och göra något bra av det och känna att man bidrar är häftigt! När jag löser problem med mina kollegor har vi olika erfarenheter och infallsvinklar, så man kan fortfarande lösa problem ihop. Och sen är det skönt att ÄNTLIGEN ha pengar över i slutet på månaden, det handlade sällan om mer än hundralappar när man var student. Bara att kunna köpa vinterskor och vinterjacka samma månad, vilken grej!

Så att vara student är jättekul, men för att kunna växa som människa var det, i alla fall för mig, viktigt att sluta vara student och börja jobba.

Tack Sara!

[Intervjun skapades den 27 Augusti, 2014]