Vad gör en ingenjör?

För en vecka sedan var jag på kalas. I slutet av kalaset försökte jag förklara vad en ingenjör gör. Och upptäckte hur otroligt svårt det är.

Jag har upptäckt det förut, men glömmer alltid bort det. I mitt  huvud tycker jag liksom att jag vet vad en ingenjör gör men försöker jag sätta ord på det är det som om orden inte riktigt vill. Jag kommer inte exakt ihåg vad jag svarade på vad en ingenjör gör men jag åkte i alla fall hem och var lätt missnöjd med svaret.

Jag tror att jag pratade om hur brett ingenjörsyrket är och att man kan göra ”allt”. Man kan bli projektledare men man måste inte, till exempel. Vissa ingenjörer arbetar med att bygga broar, andra med smink. Jag tyckte inte att beskrivningen var generell nog.

Kollar jag upp vad wikipedia har att säga om saken får jag inte mycket inspiration till ett bättre svar. Wiki förklarar att ordet ytterst kommer från det latinska ordet ”ingenium” som betyder klokhet. (Wiki säger också att de första kvinnliga ingenjörerna i Sverige var byggnadsingenjörer och examinerades 1907. De hette Elin Jacobsson och Anna Sandstedt. För att kunna göra sin obligatoriska praktik var de tvungna att ”mura i djupet av en källarvåning”. Bara för att de var kvinnor.)

KTH gör också ett försök att svara på frågan men i mitt tycke blir det ganska mycket floskler och väldigt lite konkret. Efter lite googlande finns det bästa svaret jag kan hitta på flashback (var annars?) där en användare skriver ”Generellt kan man säga att ingenjörsjobb (civil eller inte) handlar om att förstå sig på och arbeta med tekniska system. Allt ifrån att administrera arbetet med systemen till att utveckla dem”. Ett kort, koncist och tråkigt svar. Jag skulle vilja omformulera det en aning. Generellt kan man säga att ingenjörsjobb (civil eller inte) handlar om att förstå sig på och arbeta med system, oftast i huvudsak tekniska. Allt ifrån att administrera arbetet med systemen till att utveckla dem. 

Det låter ju inte direkt sexigt. Men då vill jag säga tre saker:

  1. Tekniska system kan vara… vackra. Lite som matematik, som Sofie skriver om. De kan vara komplexa, absolut, men i grunden finns matten och är det vi människor som styr systemen. Det är ju vi som bygger upp dem! Dessutom är de till för oss människor, ofta för att vi ska få ett bekvämare liv.
  2. När du lär dig att förstå dig på och arbeta med tekniska system så lär du dig ett nytt sätt att se på verkligheten (det gjorde i alla fall jag). För att kunna arbeta med ett system måste du se dess komponenter för vad de är, inte vad du vill att de ska vara eller vad dina fördomar säger dig att de ska vara.
  3. Hela världen är uppbyggd av olika typer av system! De kan vara naturliga, tekniska, sociala eller en blandning av dessa. Vissa system finns som lösningar på ”problemsystem”. Ofta är det dessa lösningssystem som vi ingenjörsstudenter kommer att arbeta med. Och vilken typ av problem du kommer att lösa beror på vilken utbildning du går. Själv tror jag att jag kommer att arbeta mycket med system som är blandningar mellan tekniska system och ekosystem.

Jag skulle kunna säga att vara ingenjör är som att vara en pusselmästare. Tänk dig att du får ett problem som du ska lösa. Då är allt det du fått med dig från utbildningen en massa pusselbitar som på något sätt ska fogas samman (till ett system). Vissa pusselbitar kanske du inte ens behöver, förresten. Huvudsaken är att du lyckas hitta de viktigaste pusselbitarna som du kan foga samman på ett snyggt sätt.

Det är faktiskt det där sista som jag tycker är häftigast med att vara ingenjörsstudent. Det är absolut roligt att arbeta sig fram till vilka pusselbitar som ska användas och hur de ska sättas ihop. Men det är känslan som kommer med aningen om hur mycket som kan göras med de här pusselbitarna som är häftig. Möjligheterna är oändliga för vi vet så mycket idag. Och har inte just jag den där sista pusselbiten för att lösa ett problem är chansen stor att någon annan har den, t.ex. Johanna som läser Industriell ekonomi eller kanske en biolog.

Nu kanske vän av ordning säger att de allra flesta jobb handlar om att lägga pussel (alltså problemlösning), inte bara ingenjörsjobb. Där ger jag hen rätt. Men det är inte alla yrken som handlar om att skapa helt nya system och det är är inte alla yrken som handlar om att använda sig av tekniska system för att lösa både tekniska och icke tekniska problem.

Att det kan finnas förvirrande många ingenjörsutbildningar förklaras ju då av att det finns väldigt många problem i världen att lösa. Mångfalden ses bara bland några av de ingenjörer som Womengineer intervjuat.

  • Therese läste Industriell ekonomi och tyckte att ingenjörsutbildningar ger en bred bas.
  • Martina valde att forska inom energisystemanalys och tycker om alla resor och spännande människor hon får träffa via forskningen.
  • Emma gillade tanken på en kombination mellan tekniska och humanistiska ämnen och valde Medieteknik som utbildning.
  • Sara läste till civilingenjör för att kunna koppla ihop teori och praktik. Samtidigt ville göra något mer ”hands-on” och valde därför Design och produktframtagning.

En summering: Att vara ingenjör handlar om att arbeta med tekniska system (t.ex. datorprogram). Dessa tekniska system kan användas för att lösa problem med andra tekniska system eller andra typer av system, t.ex. ekosystem eller hydrologiska system. Och det finns väldigt många olika problem i världen, därför finns det väldigt många olika typer av ingenjörer.

Hm, jag önskar att jag hade haft med mig den här texten på det där kalaset…

Tillägg: En läsare svarade så här på min text: ”En ingenjör leker. Strukturerad men lekfull problemlösning av tekniska system. Det är min bild av ingenjörsyrket.” Kul beskrivning, tycker jag!

/Tove

Och bara för att den här texten blev så oerhört lång kommer här en fin bild att titta på. Det är de senaste sakerna på min Önskelista. Det har kanske varit med en ingenjör någonstans i tillverkningsprocessen?

Muffinsformar från Kosta boda!

 

 

17 kommentarer

Jag brukar också ha svårt, men när man kommer till slutet på sin utbildning så har man ju åtminstone ett svar: det man gör exjobb i!

Jag brukar förklara hur jag insåg att ”det här är intressant, roligt och något jag skulle kunna tänka att hålla på med i en flerårsperiod” och hur det blev det exjobb det blev och sen all möjlig nytta man kan ha med det jag håller på med.

Superbra text och kul att se på den mångfald som finns och samtidigt få en förklaring till varför det finns så många olika ingenjörsutbildningar! Tack!

Pingback: Vad är teknik?

Bra summering av vad en ingenjör sysslar med! :) Den här sidan om civilingenjör-utbildningen kanske också kan vara till hjälp om du skulle behöva en kortfattad allmän beskrivning av ingenjörsyrket/-yrkena, över en snabb fika med någon oinitierad person! ;)

Jag skulle säga att 97 % av arbetstiden ägnar jag åt kommunikation kring tekniken. Återstående 3 % ägnas till teknisk problemlösning. Att alla deltagare i ett tekniskt projekt har tillgång till information och jobbar mot samma mål är det som upptar tiden. Tekniska projekt handlar allra mest om samarbete och kommunikation för att få din lilla pusselbit att passa ihop med alla de andra pusselbitarna och dessutom vara klar i rätt tid. Den tekniska utbildningen ger dig verktygslådan och ett gemensamt tekniskt språk för att kommunicera med alla som är involverade i projektet. Deltagarna kan finnas världen över, exempelvis hos leverantörer. Jag tror att detta stämmer för väldigt många ingenjörer. En forskare som fördjupar sig i en specifik teknisk fråga är ofta del av ett nätverk av forskare världen över som arbetar med angränsande frågeställningar. Även då ägnas stor del av arbetstiden till att ta del av vad andra gör och förmedla egna resultat.

Kommentera