Låt oss prata om någonting viktigt. Det är någonting ni kommer stöta på lite då och då och det är en rätt stor del av skolgången. Vissa av er har väldigt svårt för det här, precis som jag när jag var lite yngre, och det är väldigt viktigt att ni lär er handskas med det. Det jag  vill prata om är konstruktiv kritik.

Som jag nämnde tidigare har jag haft väldigt svårt för det. Jag blev så ledsen och såg det nästan som en ärekränkning. Det var som om jag inte dög.  Jag avskydde verkligen att få tillbaka ett skolarbete för jag visste att det medförde någon slags kritik. Detsamma gällde när jag var ny på en arbetsplats. Jag ansträngde mig alltid så hårt för att slippa höra att jag inte gjorde rätt eller att jag skulle tänka på det ena eller det andra till nästa gång. Nu i efterhand är jag glad för att jag ansträngde mig, jag vill vara en bra medarbetare och student. Men jag vill inte anstränga mig bara för att jag är rädd för att få (konstruktiv)kritik! Min ansträngning bör istället drivas av det faktum att jag vill bli bättre, att jag vill vara en den bästa versionen av mig själv! Efter gymnasiet blev det lite bättre. Jag blev äldre. Jag lärde mig skilja på sak och person. Och jag började inse att det är skillnad på personer som försökte hjälpa mig genom att komma med hjälpsamma förslag och människor som bara var elaka!

Lär dig att omvandla den konstruktiva kritiken till en hjälpande hand

Lär dig att omvandla den konstruktiva kritiken till en hjälpande hand

Det har tagit mig flera år att inse vikten av konstruktiv kritik och utveckla förmågan att kunna hantera den. Idag inser jag att den finns till för att hjälpa mig. Den är till för att hjälpa mig i min utveckling och i min strävan efter att bli bättre. Hur ska jag någonsin kunna lära mig om ingen stöttar mig, vägleder mig? Visst kan jag lära mig på egen hand, men det blir så mycket lättare om någon hjälper till. Det är som att gå i skolan, jag studerar för att lära mig, inte för att jag kan. Jag hoppas att ni kan ta till er av det här för jag vet att det kan vara svårt. Men det är en så pass stor del av livet (både som student och som arbetare) så jag anser att det är värt att skriva några rader om det.

Mia


0 Comments

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *