Anna Pernestål Brenden

”JAG HAR JU TILL OCH MED DOKTORERAT FÖR ATT VERKLIGEN FÖRSTÅ MER AV TEKNIKEN.”

Hej Anna! Du blev nyligen utsedd till ”Årets teknikkvinna”! Vad innebär det för dig?
Det viktigaste är att jag har fått en “dunk i ryggen”, som en bekräftelse på att jag håller på med rätt saker. Jag har alltid haft en ganska teknikfokuserad approach till mitt jobb och min karriär, fokuserat på att verkligen förstå vilket problem jag vill lösa och sen hitta en genuin teknisk lösning som verkligen fungerar. Jag har ju till och med doktorerat för att verkligen förstå mer av tekniken. Priset gav mig en bekräftelse på att det är en bra strategi, eller åtminstone en strategi som andra också gillar. Det har stärkt mig i mitt arbete!

Vad gör du en vanlig dag på jobbet på Scania?
Massor olika! I mitt jobb (på med Scanias serviceprogram) är det väldigt olika. På samma dag kan jag tex jobba tillsammans med personer från marknadssidan för att utveckla nya tjänster för våra kunder, vara ute i verkstaden och mecka med bilarna, jobba med forskning och utveckling av avancerade algoritmer som ska beräkna optimala serviceprogram, remiss-läsa texter som ska skickas ut till Scania-verkstäderna i världen, jobba med projektkoordinering, eller jobba med strategier kring framtida serviceprogram.

Har du alltid varit intresserad av fordon och bilar, eller var det ett intresse som växte fram under din utbildning?
Egentligen tror jag inte jag är så fordonsintresserad alls, åtminstone inte i den traditionella bemärkelsen… Men jag har alltid varit teknikintresserad, som i att jag är nyfiken på att förstå hur saker fungerar och hänger ihop. Och så är jag intresserad av vår omvärld, och att vi har ett samhälle som fungerar. Tänker man en stund så inser man ganska snart att utan teknik skulle vårt samhälle inte fungera! Transporter är tex en jätteviktig del i vårt samhälle, kunde vi inte transportera människor och prylar skulle ingenting fungera. Där kommer lastbilaroch bussar in. Transporter kommer vi alltid behöva och jag tycker att det är roligt att få vara med och göra dem så bra som möjligt.

Du pluggade på teknisk fysik, var det tufft att ta sig igenom den utbildningen?
Det är klart att det inte var så himla enkelt alltid, och att jag fick jobba emellanåt, men jag skulle inte vilja kalla det “tufft”. Jag såg till att ha väldigt roligt under hela utbildningen. Både med kompisar, i skolan och på fritiden, men också genom att jag var genuint intresserad av de kurser jag läste och verkligen ville förstå.

Du har doktorerat, berätta vad det handlar om?
Att doktorera innebär 4-5 år till på universitetet. Ungefär halva tiden läser man kurser och andra halvan forskar man och skriver artiklar och avhandling om ett ämne. Mitt ämne var hur man kan använda sannolikhetsteori för att göra diagnos och hjälpmedel för felsökning av tekniska system. Jag tycker att det har varit jättekul att doktorera, på många sätt även om det viktigaste kanske är att jag har tränat på att vara anlytisk och snabbt förstå problem av alla möjliga slag och hitta lösningar på dem.

Har ditt yrkesliv utvecklats så som du trodde att det skulle göra under början av din studietid?
Nä, det kan jag nog inte säga… Jag skulle bli forskare och sedan professor hade jag tänkt, men så blev det inte. Jag jobbade ett par år mellan civilingenjörsutbildningen och högskolan, då gick jag Scanias traineeprogram bland annat. Då fick jag upp ögonen även för andra områden än produktutveckling, tex ekonomi, marknad, produktion, logistik, och jag började förstå och intressera mig för helheten kring ett företag. Förvisso doktorerade jag, och det ångrar jag inte en sekund, men nu jobbar jag mycket bredare och med mycket mer strategiska frågor än jag hade trott. Och det vill jag gärna fortsätta med!

Vad från dina studier har du haft mest användning för som yrkesverksam?
Bredden – att jag kan ganska mycket om ganska mycket. Det gör att jag snabbt kan sätta mig in i nya frågor om komma med svar som åtminstone inte är helknasiga. Men det allra viktigaste är nog förmågan att förstå och lösa problem.

Du håller på med triathlon, hur många timmar i veckan tränar du då och hur hinner du med det?
Jag tränar runt 10-15 timmar i veckan. Det blir ju förstås lite pysslande för att hinna med, ofta kör jag ett pass på morgonen innan jobbet och ett på kvällen. Jag får ju välja bort lite andra saker, går inte ut eller på bio så ofta… Mina vänner tränar också, så dem träffar jag på träningarna. Så försöker jag cykla till och från jobbet, då får jag träning och transport i ett.

Om du kunde uppfinna eller utveckla en produkt som kunde hjälpa dig med ditt sportande, vad skulle det vara?
Det skulle nog vara någon form av automatisk tvättmaskin – man stoppar in kläderna på ena sidan och får ut dem på andra. Om jag slipper tvätta får jag mer tid till att träna.

Om man som tjej håller på att bestämma sig för vad man ska börja plugga, varför ska man då välja att bli civilingenjör?
För att man som civilingenjör får en väldigt bred arbetsmarknad och det ökar ju chansen att man hittar ett bra jobb som man verkligen tycker är kul. Dessutom kan man som ingenjör byta jobb ganska lätt. Man har fått med sig en bred bas av verktyg och en analytisk förmåga. Det kan man använda överallt.

Tack!

[Intervjun skapades den 24 april, 2012]